Jag väntar. Det känns som att jag väntar på domedagen ungefär. På avgörandet som kan knäcka mig totalt. Fast det kanske är det här jag har förberett mig på så länge. Kanske blir det bra oavsett. Man kan alltid hoppas.
Jag och Carly har en backup plan. Den är jävligt nice. Den vore enklare om jag var miljonär, men kanske samtidigt inte samma utmaning. Fan, om jag inte var så såld på det där kräket hade jag nästan önskat att jag skulle behöva ta till planen. Fast det ena kanske inte behöver utesluta det andra... Den som lever får se!
Framtiden är konstig. Den känns oviss men väldigt fri. Spännande men fruktansvärt skrämmande. Osäker men jävligt häftig. Som att vad som helst kan hända. Och det är kanske litegrann poängen.
Jag och Carly har en backup plan. Den är jävligt nice. Den vore enklare om jag var miljonär, men kanske samtidigt inte samma utmaning. Fan, om jag inte var så såld på det där kräket hade jag nästan önskat att jag skulle behöva ta till planen. Fast det ena kanske inte behöver utesluta det andra... Den som lever får se!
Framtiden är konstig. Den känns oviss men väldigt fri. Spännande men fruktansvärt skrämmande. Osäker men jävligt häftig. Som att vad som helst kan hända. Och det är kanske litegrann poängen.
1 kommentar:
Svar: Åh, jag tycker det verkar som att du förtjänar så mycket mer än vad du får. Jag förstår att det skrämmer dig. På ett sätt är det just precis det som skrämmer mig. Jag är så rädd för att uppleva det du upplever. Det där att ge och ge men inte få något tillbaka.
Jag tror att man måste chansa lite. Jag tror jag behöver någon som är värld att ta chanser för. Då ska jag våga!
Skicka en kommentar