Soon to be arbetslös

Sista passet på jobbet. Fyra timmar kvar. Knappt. På ett sätt vemodigt att lämna det här stället, säga hejdå till Arne. Men samtidigt så underbart. Det betyder att tiden har gått, att jag är på väg. Att jag kanske kan börja jobba med något som faktiskt är relaterat till det jag vill syssla med i framtiden, vad det nu är. Det är ett steg framåt. Även om det här har varit det bästa jobbet jag någonsin har haft. Som att hjälpa en kompis.
Jag hoppas att jag behåller kontakten med Arne. Hon är ju himla skön.

Igår grillade vi och åt gott, sen bakade vi en kokos- och limetårta som blev himla spännande. Annorlunda, men god. Sedan pratade vi och hade det fint.

Nu ska jag hänga tvätt. Mina sista timmar som anställd hos Brukarkooperativet.