Att bo eller att bosätta sig?

Så, jag var och kollade på den där tvåan på Carlshem idag. Vid första anblick såg inte området så himla hett ut, det var skabbiga väggar och trista hus, men lägenheterna hade egna ingångar och de låg rätt bra till. "Min" lägenhet låg på bottenvåningen på hörnet, perfekt egentligen. Den hade fransk balkong som var omgjord till en uteplats med en liten trappa, bra om man ska släppa ut katten. (Som jag förhoppningsvis kan skaffa i sommar =D) Och inga vägar precis utanför huset, så det var inte så mycket insyn heller. Lägenheten har ett litet kök med nytt kylskåp och frys, ett sovrum med fina tapeter (dock kommer inte alla mina blåa prylar att passa in alls) och sen ett stort vardagsrum. Så fanns det även en klädkammare (mygod, jag älskar klädkammare) och ett badrum med badkar. Hon som bor där nu hade tvättmaskin där, så det är ju ett alternativ också. Kanske en liten... vore skönt.
I alla fall, trots det lite skabbiga området så känns det som att det skulle funka att bo där. Jag menar, allt är egentligen att byta ner sig, men jag vill verkligen bo själv och jag tror inte jag kan få det mycket bättre än sådär. Så, jag kommer nog att tacka ja, och hoppas på att de sex före mig tackar nej. =)

Det är dumt att ha varit halvledig i nästan en vecka, nu är jag ju inte trött, men ska ändå upp tidigt imorrn. Inte snällt. Inte snällt alls!