So this is the new year

Träden utanför fönstret tyngs ner av flera kilo snö, det äckliga vita har precis slutat falla, men jag sitter här i min morgonrock och bävar ändå för att gå utanför dörren. En timme och 45 minuter till jag måste gå till jobbet. Det är nyårsafton. Låt oss säga att jag inte längtar.

Nyårsafton. Sista dagen på 2007. Hur var egentligen 2007? Jag minns knappt vad som hänt. Det kommer nog att komma fram när jag skriver min årskrönika senare.

Det är så svårt att styra upp saker när man inte är fysiskt närvarande. Jag behöver nog lite hjälp. Jag förbereder mig mentalt på att det blir inställt, eftersom det ändå är pojkarna vi pratar om och det inte går att lita på dem ens för en sekund. Men i sånna fall åker jag ner till Sundsvall ett par dagar extra istället. Bara för att jag ska vara förberedd med en back up. Mamma blir nog glad.

So this is the new year
And I have no resolutions
For self assigned penance
For problems with easy solutions

Gå på toa kvinna!

Angående trailern för den nya filmen Försoning är min första reflektion att Kiera Nightly alltid ser ut som att hon är sur över att hon inte får gå på toa fastän hon är helt galet kissnödig. Det sjuka är att jag oftast gillar de filmer hon är med i men starkt ogillar henne själv. Hennes platta läppar stör mig. Och så är hon benig.

Anyway... kom upp till Umeå med bussen igår kväll och drog direkt till jobbet. Jobbade till ett idag, och åkte sen kommunalt till Ica och köpte lite mjölk och bröd. Resten får vänta till pojkarna kommer upp. Hur klarar sig folk utan bil??

Jag saknar mina katter...

Imorrn blir det jobb från 13.00 och till 16.30 på nyårsdagen. Roligt nyår. Hoppas ni andra gör nåt roligare.

Jag känner mig irrationellt avundsjuk.

God fortsättning

Tiden går så himla fort. Snart är det 2008 och jag minns knappt vad som hände i år.
Julen har varit himla fin i alla fall, fast som vanligt när jag är hemma har jag inte ens hunnit med hälften av det jag hade planerat. Så förlåt alla ni som inte har förärats med mitt sällskap, det har helt enkelt inte funnits tid. Ni är välkomna till Umeå när ni vill dock.

Jag har heller inte hunnit med att göra den där karaktären i Maya som jag hade tänkt, så därför kommer jag måsta fixa det när jag åker upp. Man kanske kan göra det på bussen... om det finns eluttag vill säga. Jaja, vi får se.

Var hos Ann ikväll med pojkarna och T's flicka och hennes kompis, vi spelade guitar hero (i vilket jag krossade allt motstånd) och kollade på film. Det var himla nice. Nu återstår bara att få dem att planera Umeåresan, vilket verkar vara svårt. Jag får helt enkelt planera åt dem. Som vanligt.

Nu återstår bara en och en halv dag av mitt hemmalov innan jag beger mig till norrlands skogar igen, och då hade jag tänkt hinna med att träffa kusin Ida, ha minijul med syster och Jonas som kommer ner imorrn kväll, samt spöa lillasyster i Crash bandicoot rally eller vad det nu hette.

Multiple cat-syndrome

Hemma i Matfors igen, numera flerkattsägare och crazy catlady-trainee. Inch har nu bott här i ett par timmar, varav jag varit närvarande ungefär en av dessa. Enligt lappen på köksbordet kommer Pix och Inch inte överens och Inch har därför tagit sin tillflykt till lillasyster Elinas lugna sovrum. Jag misstänker dock starkt att deras handgemäng gravt har överdrivits till förmån för Elinas behov av en mjuk och ullig sängkamrat. Jag hoppas åtminstone.
Jag har precis kommit hem från Stevsie, där vi hade en trevlig kväll med uppdateringar på allas ve och väl. Jag tittar på dashboarden och upptäcker att det faktiskt är dan före doppardagen nu. Och hur känns det? Som att jag missat ett par veckor i december för att vara ärlig. Hur hände det här? När blev det jul? Den smög sig på nånstans mittimellan Opti.Bones och jobbet skulle jag tro. Det är tur att honungspajen Linnéa kom och styrde upp min julklappsshopping där, annars skulle jag behöva trängas med resten av Sundsvall på stan hela helgen.
Idag har jag faktiskt bara handlat lite kläder till julafton, och det kan ju inte sägas vara julshopping, för jag var ju inte stressad.

Nu är det dags för ett par timmar sömn och sedan ett besök hos farmor som inte vill ha julklappar men ändå får det. Varje år.

En känsla

I flera dagar har jag skuldmedvetet undvikit min egen blogg, eftersom jag inte kunnat formulera mina tankar. Jag vill berätta att min helg med Linnéa var fantastisk, att jag sällan kännt mig så bekväm med en människa efter så kort tid som jag gjorde med henne. Och jag undrar varför vi inte gjort det här tidigare?

Sen vill jag berätta att jag varit och julshoppat idag och igår med en vän, och förutom att det är mycket trevligare att ha sällskap när man handlar så kom jag idag på mig själv med att tänka att det är himla trevligt att låtsas. Därmed inte sagt att jag fantiserar om... ja, det där. Snarare att idag kändes det som att folk tog det för självklart. Att det var trevligt att om än bara för en liten stund kunna låtsas att jag inte är ensam. Bara kunna dela sånna där småsaker som "passar jag i den här tröjan?" och "kan du hitta de här i storlek 36?" Allt blir så mycket gemytligare.

Imorrn är det sista dagen i skolan, alla julklappar är inköpta. Kvar att göra är att trycka MacGyver på ett örngott, slå in alla klappar, och fixa sista detaljen på Anns julklapp. Sen ska jag diska och packa, jobba en sväng och på fredag är det dags att rejsa hem till Matfors och uppladdningen inför jul. På lördag ska jag kanske träffa pojkarna och Ann? Åtminstone låter det så på Daniel. Och på söndag blir det kalas i Gnarp. Sedan väntar bara Kalle Anka och Janssons frestelse.
Hur skönt är inte det?

Vi tänder ett ljus i advent

Söndag. Tredje advent. Linnéa är här. Helgen har varit fantastisk. Julshoppingen var underbar och effektiv, Erikas fest var himla rolig och jag är helt enkelt så himla nöjd. Idag var vi på Strömpilen och sen klädde vi julgranen och kollade på Supernatural. Det är så fint i min lägenhet nu. Så juligt. Och jag har nästan koll på alla julklapparna. Bara några få kvar. Svampbobfyrkantsstrumporna verkar vara omöjliga att hitta dock. Men jag får komma på nåt annat. Det är ändå för sent. Kate kommer inte att hinna få sitt paket innan jul i vilket fall.

Imorrn åker Linnéa hem, det är tråkigt, men för att vara en första träff har den varit klart över förväntan. Synd att det är så förbaskat långt till Blekinge.

Jag undrar litegrann vad Ida håller på med. Hon berättar ju aldrig nånting.

Erika! Du måste fråga Håkan-Bråkan vad nästa gåta var. Jag var så himla nyfiken.

The coming together

Torsdag. Lucia. Jag jobbade inatt och blev väckt ett par gånger för mycket, så jag powernappade av och till i två timmar på soffan. Såg inte mindre än tre luciatåg på TVn, i mitt halvsovande tillstånd. Åkte på skolan. Gjorde ingen nytta whatsoever, men fick pojkarna att göra desto mer. Fick skjuts hem av Mackan. Dammsög. Strök dukar och gardiner. Klarade ut Guitar Hero på Medium. Diskade en veckas disk. Och ställde ut alla kartonger som ska ner i förrådet i hallen så jag faktiskt måste skärpa mig och bära ner dem imorgon bitti.
Nu är jag förberedd.
Imorgon kommer Linnéa.
Jag är nervös och förväntansfull på samma gång. Men det kommer bli bra. Jäkligt bra.

Planer inför en helg med darling:
* Baka
* Kolla på film
* Julshoppa
* Erikas kalas på lördag
* Kanske José Gonzales, beroende på hur tunn plånboken är och ifall det finns några platser kvar

I julklapp av Sanna fick jag ett presentkort på massage. Det är nog den bästa julklapp jag någonsin fått. Näst efter Choklain.

I övrigt går det bra med Opti.Bones, vi harvar på i Opti.Lab. Opti.Café är öppet dagligen och det är bara att komma förbi om du är sugen på en kopp te eller kaffe och en kaka. Men Ea. Du fattas.

Shut-down mode

Jisus och holy mary vilken paltkoma jag befinner mig i just nu. Precis kommit hem från julbordet med jobbet. Och vilket julbord! Det var gravad lax, norsk gravad lax, laxpaté, rökt lax, ungsstekt lax och allt vad det nu heter. Och en massa sill. Och kött i alla dess slag, ren och älg och hejsanhoppsan. Och Jansson! Och sju efterrätter. Jag åt tills jag inte kunde äta mer. Sedan var det lotteri och jag vann inte, fast det gjorde alla andra. Typ. Det sög. Fast sen fick vi ett spel i julklapp. Som jag kan spela... med katten... Livet är hårt. Kunskap om Umeå även. Vad vet jag?

Igår var jag över till Joanna och glodde rulle, vi såg en skum sak som hette The Ten och handlade om de tio budorden. Den var inte bra. Men den var nog inte dålig heller. Den hade några roliga stunder.

- You're living in a fantasy world!
- Maybe so, but I take a pill and I feel fine

Little by little and so on

Det är söndag. Igår jobbade jag till halv två och kom i säng nånstans runt tre. När jag kom hem hade katten hittat skåpet med kattgodis och rivit ut all kattmynta på golvet. Jag säger då det, hon behöver nån att busa med. Bara två veckor till Inch gör sin debut i ett Dahlbergskt hem nära dig. Jag hoppas att det blir bra.

Väntar på att E ska vakna upp ur sin koma och ta sig hit så jag får bjuda på fika. Borde kanske dammsuga innan dock.

Andra advent! Kom jag precis på. Jag måste gå och tända ljuset. Tjo!

Nattlig filosofi

Ikväll känner jag mig ensam för första gången på väldigt länge. Och jag vet inte riktigt varför. Ett ord här och där, en mening, en antydan. Någon har det bättre. Någon saknar ingenting. Avundsjuka? Antagligen.
Radion spelar samma låtar som alltid, Rix påstår att det är nytt och fräsht. Men det är precis som det alltid har varit. Det är som att backa två-tre år i tiden, samma säng fast i ett annat rum. Samma klockradio med samma musik. Samma liv. Är det egentligen så att det bara är rummet som förändras, inte tiden? Och varför väntar jag alltid till mitt i natten med att bli filosofisk?
Det är löjligt egentligen, allt det här. Men faktum är att jag får skriva vad jag vill.

Jag vill vara häftig. Speciell. Omsvärmad. Lite som du.

Jag undrar vad som händer om tre år. Vart jag är. Om jag fortfarande sover i samma säng med samma klockradio bredvid mig. Om Rix fortfarande spelar Jessica Folcker från -98 och kallar det nytt.
Är tre år en livstid eller ett ögonblick?

Det är ju bra att motionera micran iaf...

Det känns så obeskrivligt jobbigt att jag måste åka två mil till jobbet idag, nästan lika jobbigt som att faktiskt jobba. Men det är ju inte värt att klaga, dels har jag ju valt det själv, och dels tycker jag ju inte att det är jobbigt när jag väl har kommit dit. Det är bara så drygt att vänta på att man ska börja. Hela dagen blir ju förstörd.
Idag ska jag i alla fall rulla iväg till skolan om en stund, jobba lite med dockhuset som börjar ta sig, diskutera Digital Storytelling och sånt med Opti.Bones. Sen drar jag direkt på jobbet och spenderar kvällen med att undvika att stöta ihop med S' familj och ändå sköta mitt jobb. Halleluja. Jag har en optimistisk dröm om att de ska säga att jag kan sluta när hon gått och lagt sig. Det är ju det logiska. Men man vet ju aldrig. Om jag slutar vid elva ska jag åka hem och ladda för årets julklappsshopping imorgon. Jag undrar vad Jo gör imorrn..
Well, dags att packa väskan och samla kraft.

(Här hade jag tänkt citera en låt faktiskt, men jag insåg att det inte finns nån som passar in just nu, vilket är lite underligt - fast ändå logiskt)

Dollhouse

Jag stängde precis dörren efter ett väldoftande Jehovas vittne. Mitt första besök av denna psykotiska sekt. Nu känner jag mig vuxen på riktigt. Hon sa att i Bibeln står det om ett tempel, och de templet har man hittat under jorden nånstans i blablabla, och är det inte fantastiskt och allt som står i Bibeln är alltså sant. Det är ju beviset, det där templet. Hm...

Redovisning idag, det var... snabbt avklarat, om man säger så. Mindre än 45 minuter och så var alla sex gruppen klara. Så ovärt att skrapa bort isen från bilen för det där. Men nu är det gjort, och vi drar igång med att göra rörelser i början på nästa vecka. Tills dess står det Opti.Bones fritt att arbeta med sitt individuella projekt, och det är precis vad jag borde göra... nu. Men några minuter i soffan, disken som jag ignorerade igår, och sen ska jag slänga in tvätten och sätta igång med modellerandet. Igår gjort jag ett dockhus, fast det är inte riktigt klart. Här är den iaf i grova drag.

Imorgon ska jag ta itu med:

* Disken
* Veckans matinköp
* Den individuella uppgiften (förbannade gunghäst)
* Planering inför julklappsinköp
* Nästa bana på Spyro!

och om det är möjligt ska jag sätta lite eld i baken på Erika också. Fast det lär bli svårt.

Dagens meny i Opti.Café:

• Fem olika sorters te
• Kaffe
• Glögg med mandel
  
• Chokladsnittar
• Pepparkakor
• Lussebullar
  

Men det är något som saknas i 382.

Vart är du?

Take five

Jag kände att jag behövde en liten paus, så nu sitter jag här igen, med rumpan i soffans välformade grop och datorns välgörande värme i knäet. Det känns som att jag varit igång sen... jaa, sen förrförrförra helgen egentligen. På veckorna är det skola till sena eftermiddagen och förrförra helgen jobbade jag, förra helgen var jag hemma i Sundsvall och nu i helgen har jag också jobbat. Igår fick jag jobba över 45 minuter eftersom både färdtjänstbilen och Sannas permo fastnade i snön och jag fick skotta hela uppfarten till lägenheten för att Sanna skulle kunna ta sig till bilen när vi väl fick loss dem. Men sen fick jag scones och glögg av Erica! Så det var fint ändå. Jag träffar henne alldeles för sällan, trots att vi bor så nära.

Ikväll gör jag köttgryta, värmer mitt knä som verkar ha nåt tok för sig, bygger lekhörna i Maya och försöker gå ner i varv och ladda för morgondagens långa skoldag. Redovisning på onsdag, men det blir inte lättare för det.