Keep it straight

Fredagskvällar kan vara riktigt tråkiga ibland, när man inte har något att göra. Jag tänkte inte ens på att planera in nåt för ikväll, jag var så himla koncentrerad på morgonen. Så jag sitter här, hade nyss Anna i örat i en timme, vi pratar ofta nu, det är bra. Men till slut tar batteriet slut i telefonen, eller så finns det helt enkelt inget kvar att säga.
Så nu tittar jag på film. Into the Wild är det som gäller idag. Den känns lagom seriös.
Tillsammans med en kall cola och en påse popcorn är det ändå en rätt hyfsad kväll.

Kollade på kurser i Sydney idag, hittade några som skulle kunna passa, typ animering och nåt studioliknande. Penrith campus, vid foten av The Blue Mountains. Det är helt galet. Men det känns bättre och bättre. Stundvis riktigt jäkla bra. Det känns som att jag har haft tur. Igen. Det känns som att jag har ganska mycket tur här i livet ändå! Eller är det livet som är spelet i tur i spel?

Bilder från förra sommaren med alla basketkvällar och grillmiddagar gör mig lite sentimental, och jag vill gärna ha hela den grejen igen. Men i år blir jag bara hemma knappt halva sommaren. I juli börjar terminen. Tror jag. Ingenting är säkert än.

Mina grannar har fest. Kass musik, men det är ändå okej. Synd att de måste hoppa omkring på golvet bara. =P

Intervju

Förresten har den fräsiga intervjun kommit ut nu. Fulaste bilden ever, men det bjuder vi på. Så, för att se er dyrkade Sofia citeras i officiell text, klicka här. Sprid ordet, tänk på att jag ska bli rik och berömd.

Kaffe och kaka

Nu är jag inte nervös längre, istället är jag utmattad. Nej, det kanske var fel ord... jag är tom. Nej... uttömd? Slagen? Äsch, det räcker väl kanske att säga att jag är nöjd. Att det blev så himla mycket bättre än jag hade trott. Eller ja, vad hade jag trott? Det blev bra i alla fall! Fick beröm för mitt kaffe, fast han vågade väl inte annat.

Och nu... vet jag inte vad jag ska göra. Hm.

Klump

Halv nio. Jag räknar att jag har till typ elva. Eftersom jag inte hann dammsuga igår så blir det det nu, fast inte riktigt än för då hatar grannarna mig. Frukost i alla fall, om jag får ner något. Är så sjukt nervös. Ska åka på Rusta och köpa en kaffekokare också, tro det eller ej. För oavsett vad så kan den behövas i Opti.café.

Usch.

You're alive!

Hon dödade mig inte. Sanna alltså. Inte heller blev hon så arg som jag hade räknat med. Det kändes ofattbart skönt att hon fortfarande gillar mig. Som hon sa: "Det hade varit en annan sak om du inte var du, då hade jag bara mist en arbetskraft. Men du är ju min kompis!" Vilket var underbart att höra. Jag hoppas att jag får fortsätta jobba när jag kommer hem igen. Man vet aldrig.

Åh, idag ska vi inte göra något speciellt överhuvudtaget på jobbet, ingen handling och ingen matlagning. Jag får trycka smörgåstårta och kladdkaka också. =D Livet är bra fint ibland.

Fast jag är nervös, såklart. Som ett vrak. Fast ändå... litegrann tror jag inte på det än. Vi får väl se vad som händer. Jag tror på ett ingenting, nån som sätter mot?

Flytt, flyt, flyta

Ja, hua jag är en hemskt snäll och generös människa. I alla fall enligt Ea. Spenderade tre timmar med att baxa kartonger hit och dit, men det var himla trevligt att få se henne igen, det blir som svårt att komma ihåg hur folk ser ut när de bara jobbar och sover hela tiden. Men det var en väl använd torsdagseftermiddag i alla fall!

Nu har jag precis inhandlat mat för veckan som kommer, dock ingen kaffebryggare, för jag vet inte... är det värt det? Jag vill ha en sån där som man trycker ner kaffet i, men det hade de inte på Maxi. Jag får ta en sväng på Coop imorgon bitti.

Nu väntar jobbet, och det fruktade avslöjandet.
Önska mig lycka till!

You exist within

Det är tänkt att jag ska vara sjukt effektiv idag. Hm. Jag har i alla fall sorterat alla papper i pärmar, något som helt enkelt måste vara det tråkigaste man kan göra. Disken är diskad. Sofia är nyduschad. Avloppet har svämmat över, jag måste ringa Stig-Helmer. Återstår på städningen innan jag ska ringa Ea klockan tolv (vill ju inte väcka flickebarnet för tidigt) är att dammsuga, torka golv, dammtorka ytor som ser ovanligt äckliga ut, städa undan från alla ytor, vattna blommorna samt skaka mattorna. Inte så farligt!
Sen drar jag ner på stan och flyttar kartonger och sen på Ica och handlar lite mat och sen är det väl direkt på jobbet som gäller. Jag bävar inför Sannas vrede. Stackars S, som har så dumma assistenter som bara krånglar till det för henne. Jag känner mig som en elak människa på riktigt, inte bara sådär roligt låtsaselak som jag brukar vara. Näe, jag är hemsk.

Näe hörrö, nu är det dags att återgå till arbetet. Kanske man borde satsa på en frukost också..?

Ups and downs

Jag velar, som vanligt. Funderar på om det finns några gemensamma nämnare. Och vad det spelar för roll. Om det spelar roll. Och vad jag i så fall ska göra åt det.
Dessutom. Det är snart vår, snart sommar, snart höst i en annan värld. Vem vet vad som händer?

Kameragenomgången idag var ju rätt onödig. Surfade runt på Cyberphoto och hittade ett fräsigt objektiv som jag skulle vilja köpa istället för att lyssna på Kristola. Är väldigt sugen nu, så man kan plåta nå fina bilder till skoluppgiften. Men så var det ju den där detaljen... cash is king.

Imorgon:
* Städa!!
* Hjälpa Ea med flytten =)
* Baka cookies
* Handla
* Jobba

The start of something new

Japp, nu är det gjort. Beslutet är fattat. Jag ska åka till Sydney.
Pratade med studis imorse, han vägrade att ens ge mig några alternativa kurser här i Umeå, utan sa bara "åk". Så, jag gick direkt till International Office och tackade ja. Fick en fet bunt papper att läsa igenom och tusen formulär att fylla i. Men nu är det alltså på riktigt.
Satte mig och kollade igenom lite bilder från förra gången och tänkte på att det där faktiskt var de två bästa månaderna i mitt liv. Nu är det ju mer seriöst, jag ska ju lära mig något också, men det är ändå Australien på våren. Och mitt campus som jag troligen ska gå på ligger vid foten av Blue Mountains, vilket jag ju besökte sist. Sjukt vackert.
Så nu är det ungefär en miljon saker som ska fixas. Speciellt jobbet. Imorgon ska jag berätta för Sanna att jag kommer att svika henne till hösten. Hon kommer hata mig.
That's life for ya.

Och Ea: Om du är nyfiken får du väl fråga då =P

From scratch

Jag skulle installera leopard idag, men så var det fel skiva och så sket sig allt och så slutade det med att jag fick installera om tiger istället. Lite drygt, men allt var back-upat i alla fall. Men, jag missade mina bookmarks. Så nu måste jag komma på vart jag brukar surfa runt. Sjukt drygt. Kommer ni på nån sida som jag rimligtvis borde besöka ofta kan ni väl säga till?

På fredag! Det är nästan så jag tror på det. Gör du? Det är nervöst, men jag dricker vatten!

(Nu sover vi)

Perspektiv

Det känns lite lättare idag. Trots att utbytestanten har ringt och terroriserat mig och velat ha svar så känns det som att jag har lite tid att tänka nu. Imorgon ska jag träffa studis och diskutera mina valmöjligheter. Men det lutar ärligt åt att min höst kommer att bli ovanligt varm. Ovanligt fylld av kakaduor, surfare och en och annan opera. En höst på ett annat språk.
Fem månader. Klarar ni er utan mig så länge?

Ea: Du har rätt som vanligt. Jag säger ju att jag behöver dig!

Chaotic

För några veckor sedan visste jag hur livet såg ut, igår morse visste jag ungefär hur allt skulle bli! Jag hade planer, fungerande planer. Allt var ju hyfsat klart. Och sen händer det något. En detalj som förändras. Och ingenting är glasklart längre. Jag vet inte längre vad som händer imorgon. Jag har ingen aning om vad som händer om några månader. Och jag får panik.

Ska ta mig ett snack med studievägledaren så fort som möjligt. Han kanske har något smart att säga.

Fortsatt ältande

Det är skumt. Borde jag inte vara lite lätt överlycklig? Jag har ju velat åka tillbaka till Oz ända sedan jag landade i Sverige den där dagen i början av april för två år sedan. Så varför är det inte självklart?
Kanske handlar det lite om att jag trivs så himla bra i klassen, fast alla kommer ju ändå göra olika saker till hösten...

Men hur fasen tänker man? Vad ska få bestämma? Jag är så himla trött, jag kan inte tänka. Och det hjälper ju inte att sånna där människor är så himla dryga. Sånna där, ni vet. Av den andra sorten.

I'm freakin' out!

Okej. Okej, okej, okej. Okej.
Vi börjar från början.

Kursintro idag, digital bildredigering. Fota typ 10-15 bilder på fem veckor och fixa dem lite i Photoshop, lätt som en pannkaka. Great.
Sedan intervju, vi gjorde succé, jag, Opti.Marcus och Opti.Yaz. Blir en artikel om det där sen, som ni ska få läsa.
Och sen for jag hem. Missade femman så jag tog åttan till Tomtebo och gick därifrån. Kom hem, kollade mailen som vanligt. Såg att jag fått mail från Internationella Instutionen. Jag har fått plats på University of Western Sydney till hösten. Jag har fått plats på University of Western Sydney. Och grejen är... att jag inte vet hur jag ska göra. Jag älskar Australien, och jag vet att en termin där skulle vara helt fantastisk, men vad missar jag? Hur gör jag med lägenheten? Katterna? Boende i Sydney? Jobbet? JOBBET?! Jag har ju redan sagt att jag inte lär komma in i Sydney, Sanna kommer hata mig. Jag gillar ju mitt jobb. Och nu då. Så nytt, så löst, så öppet. Jag vill ge det chansen. Vad gör jag? Jag kan inte tänka, för det här är för mycket.
Kan inte du bestämma åt mig?

Leave with me

Efter en halv natt av framtidsplaner, halvt framviskade och försiktigt, sådär för att inte vara sån där, för att ge utrymme, är jag kluven. Eller snarare osäker. Hur kommer sommaren att bli? Hösten? Jag vill boka den där Afrikaresan med Ann så fort som möjligt, så det är gjort, så hon inte kan smita. Men samtidigt vill jag lämna mina dörrar öppna, så jag kan känna att det som händer kan hända. Jag antar att svaret på den här frågan kommer att visa sig snart nog, och i det här skedet är jag fortfarande inte säker på vad som egentligen är bäst. Men varför oroa sig över sådant som kanske inte ens händer? Varför oroa sig överhuvudtaget?

Funderade på vad jag skulle göra i helgen. Var så himla sugen på en weekend någonstans, men som vanligt har ingen tid eller pengar för att följa med. Och för den här resan vill jag nog ändå ha sällskap. Det är inte för sent än. Är du med?

Where you at?

Det känns som skumt att inte ha nåt att göra längre. Skumt men bra, såklart. Jag och katterna slöar i soffan och just nu, med ett kräk på varje sida, känner jag mig utan tvekan som crazy catlady.

Imorrn börjar nästa kurs, digital bildredigering med Kristola. Jag ser fram mot det. Den känns skön. Lagom liksom. Jag hoppas att det blir en räkmacka.
Dessutom ska jag och Mackan intervjuas, vilket är lite nervöst. Men det bleknar i jämförelse med annat.

And thats how the world began.
And thats how the world will end.

Oh happy day!

Det är ofattbart, helt och hållet ofattbart. Men inte mindre sant för det. Jag är klar! Jag är faktiskt helt och hållet färdig. Den suger, det är en miljon yra knäppa tankar om saker som inte hör dit, det finns inget sammanhang och jag har använt referenser som till exempel www.brainyquote.com. Jag förväntar mig inget klart godkänt. Jag förväntar mig röda ilskna anteckningar och mängder av U. Men det gör ingenting. För åtminstone så får jag feedback och femton dagar till på mig, det som kallas omtenta. Och det är ju åtminstone ett steg i rätt riktning.
Så nu ska jag rulla iväg till skolan och lämna in skiten, sedan tror jag att jag borde fira med nåt sött och sliskigt, alternativt lyxig hämtmat.

Det är så himla skönt att vara klar!

Pause, please

Den här skumma idén som folk verkar ha fått för sig på sistone, att det vore skoj att åka en sjumånaderssväng till Afghanistan och ställa sig framför kulsprutor, den gillar jag inte. Det känns lite onödigt. Men ni kanske gillar liksäckar? Det gör faktiskt inte jag. Så kom på något annat att göra, är ni snälla. Jag kan skjuta er i benet om det känns bättre då.

Tolv timmar och 40 minuter att göra klart tentan på. Jag är så sjukt less, det känns som att det får vara nog nu. Det finns inget mer medie- och samhällstänk i mig. Vart är Ea när man behöver henne?! Hon skulle ha varit bäst på det här, helt oslagbar. Vi hade kunnat rota oss vid köksbordet med överdrivna mängder kakor och godis, bälgat i oss te och kaffe och faktiskt lärt oss något! Jag kommer inte lära mig något med teoretisk på dmp nu, det är omöjligt.

För övrigt så är det dags att ta ett steg tillbaka och betrakta situationen. Man kanske hittar nya möjligheter då.

....

Tidig morgon. Trött. ZzzZZzzz... dumma jobb

"Vi säger så vännen"

Jag är lite kluven. Jag gillar det, men samtidigt inte. "Vännen". Känns det inte en aning nedlåtande? Men samtidigt rart och gulligt. Man kan väl säga att det beror på sammanhanget, men jag vet faktiskt inte. Jag tror att jag borde bestämma mig för att det är rart. För jag tror att det är det som är meningen.

Nu ska jag sova, för jag är pensionär numera.

Trevligt att skvallra lite med Anna idag förresten! Mer skvaller till folket =)

The world is full of people who want to hurt you

Idag när jag låg på köksgolvet och begrundade hur jobbigt allting var slogs jag av en tanke. Eller egentligen två, den första var: "Varför ligger jag på köksgolvet?" Den andra var att jag är nervös. Ja, jag är tamejfasen jävligt nervös. Men det löser sig, låter det från den andra änden, det ordnar sig. Och det är det väl klart att det gör. Men jag är ändå nervös.

Förövrigt har jag varit riktigt duktig med tentan idag. Nästan en och en halv fråga! Bara en och en halv kvar, sen är jag good to go! Det ska bli så sanslöst skönt att bli klar med den här skiten.

Ska åka till S föräldrar imorrn och ta upp S, drygt med den extra resan och den extra tidiga morgonen. Det suger en massa. Men vad gör man inte för lite extra cash? Känner verkligen inte att jag har tid med jobb i 24 timmar, men nu är det som det är.

Vem kan skönja ljuset i denna mörka värld?

Ännu en tidig morgon, denna gång ännu mer ofrivillig. Jobbade ju inatt, och det innebär i vanliga fall uppstigning 06.45. Idag fick jag sova till halv åtta eftersom Sanna inte skulle upp. Underbara sovmorgon... Ja, i alla fall så är jag himla trött nu. Somnade inte förrns strax efter halv två inatt, så det kan ju vara en bidragande orsak. Men det får det väl vara värt.
Det hela vore inte så uttröttande om det inte vore för det där monstret som hänger över axeln på mig hela dagarna och nätterna. Det stora tjocka monstret som kallas tenta. Ni måste förresten vara sjukt less på mitt tjat vid det här laget. Men jag bryr mig inte om det heller. Läs nån annans blogg om ni ska vara gnälliga för fan.

Frukost nu, och sen ska jag försöka rädda prinsessan.

Come fame, come wealth, come destiny

Ingen sovmorgon idag. Snarare tvärtom. Det är ju himla bra att kliva upp tidigt, det måste erkännas, men jag är ju trött nu. Jag har ingen energi för tenta idag. Eller någon annan dag heller för den delen. En tupplur på soffan vore på sin plats...

Jag och Opti.Markus ska intervjuas för Informatiks räkning på måndag. Vi ska prata om vår fina film och lite sådär, säkert ta ett charmigt foto utanför MIT-huset också. Jag räknar med omedelbar berömmelse och rikedom.

Idag är det uppgift 1 som gäller, Lessigs argument för en ändring av upphovsrättslagen. Det är häpnadsväckande intressant......

The demon barber of Fleet Street

Jag är trött in till benmärgen, men det här är något som inte kan vänta. Sweeney Todd var ungefär hur underbar som helst! Musiken, skådespelarnas kassa sånginsatser, blodet! Framför allt blodet! Det brutala slentrianmässiga våldet! Åh, det var underbart. Men du lär inte gilla den. Och jag bryr mig inte för en sekund.
Jonas bjöd på popcorn också, så det var en riktigt lyckad kväll.

Sedan ringde jag R och skrämde upp honom med att berätta om min benägenhet att älska filmer med fontäner av blod. Det är bra att sätta sig i respekt.

Innan idag tänkte jag att det är ju himla synd att missa Greys ikväll, så jag tänkte att jag skulle använda mig av min fräsiga dvd-spelare och spela in det. Så jag kommer hem efter bion och slår igång TVn. Och märker att jag har spelat in Vänner och Roomservice. Vad i helvete? Men så inser jag att jag aldrig ställde om tiden på dvd-spelaren när det blev vintertid. Sug. Så näe, inget Greys-avsnitt. Tur att det finns billiga avsnitt på Internet...

Nu måste jag ändå sova. Det finns saker som ska göras imorgon också. Som vanligt.

Progress

Onsdag, två frågor på tentan avklarade. Fyra to go. Lite ser jag ändå ljuset i tunneln nu när jag faktiskt kommit igång. En tidig morgon imorgon och sen på fredag så kanske det blir klart framåt kvällen på söndag ändå. Det är fantastiskt.
Idag pluggade jag 10-14, sen åkte jag och Jo ner på Strömpilen och shoppade loss. Fyra par trosor och veckohandling på ICA blev det. =P Jag har lite dåligt med cash för tillfället, kattkastrering och bilskatt är inte studentens bästa vän, har jag fått erfara. Men det funkar. Lön på måndag. Då blir det party. Ehm.

Fick inbjudan till bröllop idag, en alldeles egen inbjudan. Är det nu man ska börja känna sig vuxen? Tål att tänkas på. Jag ska även vara fotograf vid sagda tillställning, så det kan bli trevligt.

En och en halv timme till Sweeney Todd, känner ni hur jag längtar?
Anyways, nu måste jag kämpa för att bli vacker igen efter duschen.
Säg till när ni ledsnar.

Tout de suite

Ännu en dag. Nästan likadan som de andra dagarna den här veckan. Förutom att jag fick 20 minuters sovmorgon imorse, vilket jag uppskattade. Men 09.20 var det upp och hoppa och dags att sätta igång. En timme senare nu och jag har bara hunnit dra på mig mjukisbyxorna och ätit frukost. Som ni kanske anar är det tentaskrivning idag med. Jag tänkte försöka mig på att avsluta fråga fem nu. Klarar jag inte det så kan ni skjuta mig, för det är tamejfasen dags att göra nåt vettigt nu.
Ikväll blir det Sweeney Todd också, för man kan ju inte plugga hela dagen. Hannas pojke ångrade sig och ville följa med, så jag är femte hjulet kan man väl säga. Jippie. Men Jonas är trevlig han också, och de är båda så himla artiga att det inte finns en chans att jag hamnar utanför. Dessutom ska vi ju se på film, inte diskutera romantiska get-aways. Det blir nog fint det här.

And it's bad news
Baby I'm bad news
I'm just bad news, bad news, bad news

Dagens tips

Förresten så går Dude where's my car på sexan på lördag halv tio. Alla ni misslyckade själar som inte har sett den bör passa på. Inte för att den är fantastisk, men för att den är fantastisk. Och eftersom jag har sett den ungefär trehundra gånger och ni alla tycker så galet mycket om mig så vill ni såklart se den så att ni kan förstå mig bättre. Men mest för att ni ser upp till mig och vill vara som jag. Och ska ni komma upp i trehundra så är det lika bra att sätta igång.

The madness!

Suck, suck, suck, suck, jag är så himla pinsamt. Här sitter jag och väntar liksom. Fast det känns meningslöst, för klockan är över elva och det betyder ju natt och uppladdning inför nästa dag som börjar om en sådär sju timmar. Typ. Så nu är det jag som slutar vänta och gör något vettigt. Typ kollar på Scrubs och känner mig sådär misslyckat nöjd med att jag har skrivit en halv A4a idag.
Dessutom kan vi konstatera att vår föreläsare älskade vår film och att den troligen kommer att visas i diverse officiella sammanhang. Vad visar sig när Instutionen för Informatik tagit sig en titt på den och ooh:at och aaah:at en stund. I egenskap av gruppchef får jag all information först, plus att det är mig de tar kontakt med när de bestämt sig för vad som ska hända. Det känns bra, me like.

Men det här är seriöst helt galet. Insane I tell you!

Hear-ye, hear-ye!

Nu ligger våra fina reklamfilmer även uppe på Feber.se vilket är helt sjukt häftigt! Speciellt med tanke på att feber har helt galet många besökare om dagen, vilket kommer generera helt sjukt många träffar på Youtube och göra oss till mest välbesökta dmp-klassen ever! Vilket kommer innebära att vi med stolthet kan använda oss av den här filmen i våra framtida portfolios. Så jag kan få ett fräsigt jobb. Och bli rik.
Det här är galet. Jag känner mig berömd!

Where we might end up

Det börjar bli något av en ritual det här. Upp nio, dusch, blogg, glida runt i lägenheten ett tag och sen susa iväg på skolan när det börjar bli dags. Idag börjar vi inte förrns klockan ett, så jag har massor med glidartid. Tror jag ska dammsuga lite. Eftersom jag ändå dragit igång musiken klockan nio fyra dagar i rad så hatar nog grannarna mig redan.

Jag mår lite konstigt idag, som inte illamående, men ändå lite. Tryckte tre vitpepparkorn, får se om det hjälper. Kanske ska prova med frukost också.

I övrigt är det inga nyheter, mer än att avloppet har svämmat över igen. Det är som det är med det också.

Idag:

• Redovisning Tillämpad IT
• Tentaskrivning

Det bästa med möjligheter är att de är oändliga

Mmmm, mitt öra är alldeles varmt. Jag kommer säkert få cancer, men orka bry sig. Vad som däremot är närmare till hands att oroa sig över är det faktum att jag numera laddar telefonen så gott som varje dag. Jag som verkligen gillar min telefon, plus att den är avbetalad och klar och inte operatörslåst. Men i den här takten kommer den ju inte klara sig länge. But if that's the prize to pay...

Eftermiddagen och kvällen har ägnats åt tentan, typ. Eller när jag säger att den har ägnats åt tentan så menar jag ju att worddokumentet har varit öppet medan jag har sett på tv och ägnat mig åt roligare saker. Jag har sagt det förut, men det tål att upprepas: jag suger på att plugga. Jag är nog sämst i världen på det. På riktigt.

Nä, nu ska jag diska.

Sugar, we're going down

Inte peppigaste början på dagen idag, dumma jobbet väckte mig halv nio, och trots att jag hela helgen har malt på om hur skönt det har varit att kliva upp tidigt så blev jag faktiskt skitgrinig. Vafan, håll käften jobbet! Ni kan möjligtvis få smsa mig efter tio, men det är tveksamt det också. Sen var det omöjligt att somna om såklart, så jag låg och skruvade på mig i sängen ett tag, dum som jag är och inte kliver upp. Men nu ger jag upp. Frukost, och sedan det långa arbetet med att göra mig till människa. Idag blir det att sammanställa redovisningen för imorgon och sen en liten föreläsning. Sedan är det tänka att vi ska tentaplugga, några stycken, men åtminstone jag och Ogge. Det blir bra att få någon annans åsikt om vad det är vi håller på med. För det är ju ett intressant ämne egentligen, det handlar mest om att det så sjukt drygt att tvångslära sig saker, plus att jag har andra roligare saker att göra och tänka på. Men som sagt, tentaplugg och sen kanske lite tentaskrivning och om vi har tur och håller tummarna så kanske det är klart på söndag som planerat. Trots 2x jobb och 1x Sweeney Todd. Åh, och 1x fika med Jessie. Vänta, var det inte något mer jag skulle göra? Nämen tusan, det var nåt mer! Men jag minns inte! "Du kommer ändå inte sitta dygnet runt med det där..." var det nån som sa. Vad var det? Gud så pinsamt. Aja, det kanske visar sig.

Hela natten har jag plågats av bilder av sådant jag skulle kunna göra om det var några veckor/månader längre fram i tiden och jag hade gjort allt det jag borde göra och om det var min tur att ha tur. Det vet man aldrig.

It's just a dream, dream, dream

Söndag. Det finns så mycket att säga. Samtidigt ingenting. Vart börjar jag? Strunt i det.

Jag promenerade idag. Långt. Vaknade nio som sagt, good times, och klev faktiskt upp också. Sen ringde jag Erica för att höra om hon skulle med på promenaden. Hon kollade på skidor och var hemskt upptagen, men kunde slita sig lite senare. Så jag satt och stirrade in i datorn ett tag innan jag till slut slog på tvn. Energi för tenta fanns absolut inte där idag, så jag gjorde det här till en ledig dag. Bättre med tidspress senare. Jag fick några härliga flashes senare i alla fall, om saker jag ska ha med på fråga tre, så det får räknas som pluggande. I alla fall, jag gick till Erica typ halv ett och sen promenerade vi en bit runt Nydalasjön.

Det var fint väder och riktigt trevligt, så det kan jag faktiskt tänka mig att göra om. Jag tror att jag börjar bli nyttig, hemska tanke.

Erica trivs på bildPreeeetty

Ja, herregud så vackert

Sen efter att jag kom hem hände det inte så mycket mer, ringde R framåt kvällen och pratade en stund. (tyst med dig, jag vet vad du tänker). Kollade på en film med Edward Burton och blev besviken för att den var kass och för att han knappt var med.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Ingenting är bäst, tror jag.

Nu dusch och sen sömn!

Indeed a good morning

Tidig morgon idag med, men med dessa väckningar kliver jag nästan gladeligen upp mitt i natten om det ska vara så. Eller näe... men nästan nästan. Frågan är bara, när jag kliver upp så tidigt, vad tusan jag ska göra med all extra tid? Det känns ju ovärt att plugga, bara för att man är vaken. Det är nästan så att jag funderar på att börja med morgonpromenader.
(!! Vad är det jag säger?!)
Nämen fy på mig, nu måste jag gå och tvätta bort de där äckliga orden från fingrarna!

Saturday for sad excuses

Lång dag. Inte fått mycket gjort. Det är faktiskt helt omöjligt att koncentrera sig.
Fick en smärre chock förut, fast det var en bra sådan. Och den var väl på gång. Jag hanterade den väl kanske dåligt, men jag får fler chanser. Det är jag säker på.

Kom nyss hem från Joanna, vi såg The assassination of Jesse James by the coward Robert Ford. Den var faktiskt bra, himla estetiskt tilltalande också. Den hade dock varit bättre om inte den där bitchen som Joanna envisas med att dra dit var där. Hon "orkade inte kolla på film" så hon satt på msn hela tiden och knattrade på tangentbordet samtidigt som hon skrattade högt och skulle visa bilder för oss. Det var irriterande på så många sätt. Jag orkar inte ens gå in på fler detaljer. Jag hoppas att jag slipper spendera så mycket tid med henne dock. Bah.

Nu ska jag gå och lägga mig, för imorgon väntar ännu en dag med låtsaspluggande. Men det gör ingenting, för det finns annat som är bra.

"God och glad kexchoklad!"

Äsch Anna, hur mycket klarare kan det bli? Det är upp och ner men mest upp, och det är ju bra och jag är ju glad.

Det har blivit så mycket trevligare att vakna nu för tiden. Nästan såpass att jag kan förstå sånna där människor som alltid kliver upp klockan åtta. Men bara nästan.
Idag är det lördag och jag ska än en gång ge mig i kast med tentan, fast först ska jag duscha och äta lite frukost.
Och ge katterna mat, verkar det som, så inte Inch äter upp min strömsladd till datorn. Det vore ju galet trist.

Ikväll blir det kanske att glo rulle hos Jo, men vi får se, hon har inte hört av sig sen vi pratade om det. Men troligen.

Det är en fin dag idag! En fin vecka. Sprid ordet. =)

It's a slow walk

Okej, nu kan jag säga att jag kommit halvvägs med en fråga i alla fall. En av sex. Men jag kan inte påstå att jag har jobbat särskilt effektivt heller. Jag fattar inte vad jag håller på med. Det är nog det där med press. Det är för lång tid kvar, så jag känner inte att jag måste plugga. Men det kommer nog. Tur att nästa vecka är lugn i skolan.

Jises, det är verkligen en berg- och dalbana det här. Rätt mycket upp dock, tack och lov. Men till slut måste man väl landa i ursprungsposition? Annars är det ju svårt att åka flera gånger. Eehm.. ja. Fast det kanske är tänkt att man ska fastna nånstans i mitten? Det kan ju också vara spännande.

Anyways... jag yrar verkligen på idag.

I aim to please

Det är helt omöjligt att sluta blogga!
Och det är svårt att koncentrera sig på tenta när man samtidigt tränar upp sms-tummarna, promotar reklamfilmen och läser alla nyheter man kan komma över om Sweeney Todd.
Jag har förresten lyckats lura med mig Hanna att se den i veckan, hennes pojke insåg att det var en musikal och vägrade å det bestämdaste att se den. Tur för mig. Så alla ni som ser den i helgen eller är olagliga och busiga nog att ladda ner den, säger ni ett ljud om vad den handlar om så ska jag personligen anlita The Demon Barber of Fleet Street för att tysta er.

Så det så.

Förresten har jag varit på promenad nu, alla nöjda och glada?

Morgonstund

Jag är ledig idag. Ledighet brukar innebär att man har chansen att sova till elva, äta frukost i lugn och ro och sen ta itu med det som måste göras, i mitt fall den förjävla hemtentan. Men så faller det sig som så att klockan sju får jag ett meddelande från Anna som har fått sitt paket och tycker att ett passande sätt att tacka för det är att väcka mig i min skönhetssömn. Fine. Jag kunde ju somna om i alla fall. Halv nio får jag ett nytt trevligt sms, med uppmaningen att kliva upp och gå på promenad. "What?!" tänker jag och är noga med att borsta tänder och fixa frillan innan jag försiktigt kikar ut genom dörren. Vad där ute är så speciellt att jag måste kliva upp halv nio och titta på det? Men det är inget där. Men nu är jag ju redan vaken, så vad gör jag? Jag antar att jag skulle kunna börja på tentan... eller städa lägenheten... eller kanske gå ner till jobbet och hämta min ikeabeställning... Kanske.

Om en stund.

Glad Alla hjärtans dag!

Jag är så himla glad! För jag har världens underbaraste kusinkompis som jag älskar ofantligt mycket. Idag när jag kom hem från en lååång dag på skolan öppnade jag postlådan och hittade ETT PAKET! I paketet låg en chokladask och ett litet kort. Och det gjorde hela min dag. Det är tur att man har Ida. Hon är en ängel.

Och i övrigt har dagen varit fin också, redovisningen gick hyfsat och vi blev klara med rapporten för projektet och det mesta av presentationen som enligt traditionen är sjukt overkilled. Dessutom är vi lediga imorgon, vilket gör mig en stor gnutta lycklig. Imorrn ska jag skärpa mig med hemtentan, städa iordning i lägenheten, sucka över att ingen vill följa med på Sweeney Todd och kanske, kanske ta nya tag på abslidern.

Men ikväll ska jag bara... inte.

It's true I've become a skeptic

Fjortonde februari. Jag minns den här dagen för två år sedan, då jag gick på gatorna i Mornington och blev mött av en pojke som frågade om jag hade nån "valentine" och ifall jag inte hade det, ville jag då få chansen att träffa någon av de heta singlar han skulle skaka fram till mig inom loppet av en halvtimme? Jag har aldrig blivit så bestört och förvånat smickrad. Men det var en trevlig alla hjärtans dag, trots att jag inte tackade ja till hans erbjudande. Det räckte ju att bara bli uppmärksammad. Förra året minns jag inte ens. Jag var väl grinig som vanligt.
Men idag är en bra dag. Fast jag inte trodde att den skulle vara det. Eller jag kanske anade.

Jag saknar Oz. Vardagen i solen, så obekymrad, så enkel. En dag i taget och det svåraste beslutet att fatta var ifall pappa skulle få en hatt med krokodiltänder eller en gjord av känguru.
Men just nu vill jag inte åka nånstans, just nu vill jag vara i trygga, tråkiga Sverige och se var våren för mig.

Digital Vomit

Det känns som att jag bara spyr ur mig blogginlägg nuförtiden. Kan kanske bero på att det är hemtentatider och jag inte pallar läsa böckerna. Eller lyssna på heller för den delen. Jag försökte med ljudboken förut, men jag somnade. Det var ju inte meningen. Nu har jag knäna fulla av katter och mobilen fylld av meddelanden och det verkar inte som att jag kan ta mig i kragen och göra nåt vettigt av den här erbjudna kunskapen.

Nu verkar det som att jag ska lyssna på en dokumentär om bankrånare också.
Det gör jag med glädje. =)

The pepp!

Idag har varit en helt ovanligt trevlig dag, Vackert väder imorse!
Vi blev klara med projektet idag, jag är faktiskt himla nöjd, fast man nog måste vara lite av en nörd för att förstå filmen. Ni får väl ge den ett försök. Gå gärna in på Youtube och ge oss bra betyg så vi kan vinna över den andra gruppen. =D Det kan ni göra här.
Om du inte ids hjälpa till (ditt svin) så får du filmen gratis ändå.


Jag gjorde nåt snällt idag. Men du får inte veta vad. Än.

Onsdag

Det finns ingenting inte lite peppmusik på morgonkvisten inte kan fixa. Jo, det är sant, jag har faktiskt peppmusik också, förutom all den där Joshua Radin, Josh Pyke, Anna Nalick, Butterfly Boucher och Bic Runga. Jag har massor.
Jag gör mig redo för ännu en skoldag, men det känns inte alls tungt, för vi är i princip klara. En vecka innan redovisning! Det är en sån skillnad mot för förra kursen, och även om vi spenderat några långa dagar i skolan så har det känts lättare.

Först ska jag ta en sväng på ÖB, för pojkarna kräver muggar till sitt kaffe och jag har en påse med pengar som klirrar i väskan.

Later dude!

Cheesy

Jag blir så sjukt less på allt jäkla Alla hjärtans dag-tjat! Det är ju seriöst helt galet, vart man än tittar är det nåt rosa gulligull som ska tryckas upp i synen på en. Mailens inkorg fylls av erbjudanden om "kärleksresor", presentkorgar och you name it. Jag vill inte seeee. Och jag vill inte höra: "nämen det är ju bara för att du är singel, Alla hjärtans dag är ju trevligt", för det säger du bara för att du inte är det. Eller för att du är en av de där dryga accepterande människorna som inte har nåt problem med nånting. Och det är nästan ännu mer irriterande.
Jag hörde att sexan skulle ha ett "kärlek suger"-maraton på torsdag, undrar om det värt att se.

Teaser

Vad är en hemtenta egentligen? Och varför tjatar folk om den så himla mycket? Jag förstår ingenting. Jag borde kanske undersöka det där. Imorgon.

Det är synd om Pix idag, hon ser alldeles dimmig ut och går omkring och tycker synd om sig själv. Nu har hon gått och gömt sig i nåt hörn, för hon är alldeles borta. Bara hon inte gnager på stygnen. Inch tycker i alla fall att hon beter sig väldigt konstigt, och hon är lite sötare och gosigare mot mig när hon inte har Pix att gosa med. Det är ju en trevlig bieffekt.

Tysta dagar är tomma dagar är tråkiga dagar. Men jag har ett kanske lite löjligt behov av att vara den som blir uppsökt, bara nån gång sådär. Om det är okej. Det är det nog.

Feed me

På skolan nu. Det var tänkt att jag skulle läsa lite i Gripsrud, men jag är för trött för att tänka. Fortfarande en dryg timme till det kan tänkas ploppa upp några gruppmedlemmar, och jag inser att det här med tidiga morgnar inte är min grej. Som att det skulle vara en nyhet. Dagen blev lite mindre actionfylld än jag hade planerat. Jag som nästan hade samlat ihop tillräckligt med guts. Men det kanske var lika bra.

Min mage är skum. Det lär bero på den helt sjukt kassa kosthållning jag har haft på sistone. Havregrynsgröt till middag, mackor till lunch, tre hårdbrödmackor igår. Och så varvat med någon sliskig pizza på skolan. Så är det nån som känner för att hjälpa till att hålla mig vid liv så är det bara att ringa. Jag gillar allt utom inälvsmat och vitlök, bjud mig på middag!
Jag måste skärpa till mig, men jag har ingen energi över för mat. Eller för att sköta lägenheten. Det är disk överallt. Idag tänker jag skippa föreläsningen, hämta katten, och bringa lite ordning i mitt röriga liv. Man vet ju aldrig när man kan få oväntat besök.

Dagens insikt:

• Promenaden från lägenheten till jobbet är exakt lika lång som Dire Straits - Romeo and Juliet

Måndag

Jag måste verkligen lära mig att ha tålamod. Och att laga mat. Jag har nästan glömt hur man gör, och jag kan för mitt liv inte tänka längre än antingen stekt lax eller stekt kyckling. Vad finns det mer för mat? Jag minns inte.

Nu ska jag iväg till jobbet om en liten stund, jobbar ikväll istället för onsdag eftersom S ska till ikea då. Sen ska jag iväg till veterinären imorrn bitti med kattkräket, nu är det äntligen dags för knipsning.

Och sen skola. Och sen hämta katten. Och sen..? Ja, det visar sig. Tålamod är en dygd, sägs det ju.

The Quiz

Den här har jag gillat i evigheter, så det är inga fräsiga nyheter jag kommer med idag, men jag kände ändå att idag var den dagen jag ville göra ett ryck för att sprida den till världen (eller de tolv personer som läser här hyfsat regelbundet, vilka det nu är).



Det är en sån härlig dag idag! Solen skiner, nån minusgrad, blå himmel. Idag är en strålande dag!

Stjäl den här filmen?

Söndag kväll, nu är det på stigande. Efter en trög och något trist start på dagen känns det ändå bra såhär på sluttampen. Jag har i alla fall pluggat en liten aning, och jag fick även i mig lite mat, fast det var lite. Nu sitter jag och tittar på veckans läxa, Steal this film II, som vi ska se till seminariet på tisdag.

Jag undrar hur mycket du vill veta, hur mycket du borde få veta. Gud vet att jag vill dissekera varenda detalj med dig. Det vill jag ju alltid.

The fear

Jag vet inte var jag ska ta vägen. Borde äta frukost, men jag är inte sugen. Borde plugga, men ansträngningen att plocka upp boken är för mig övermäktig. Borde åka och kolla om jag kan hitta ett vitrinskåp så jag får nån ordning i lyan, men vädret är sjukt kasst och jag orkar inte. Jag skulle kunna laga hålet i mina byxor, men de ligger ju så bra där på golvet bakom soffan.

Fem dagar till Sweeney Todd nu, undrar om man kan få nån av mina bekanta att följa med på den. Jag är i alla fall galet pepp på den filmen. Johnny Depp och Helena Bonham Carter sjunger mörka sånger och skär halsen av orakade elakingar för att sedan använda dem i pajer. Det kan ju inte bli bättre än så.

Behind me air's getting thin but I'm trying
I'm breathing in
Come find me

Highest high and lowest low

Jag ljög. Jag är redan tillbaka. Vid tangentbordet alltså, inte hemma. Jag är på jobbet, passar på när S är på toa. Eller för att vara ärlig (och det ska man ju vara) så har jag sprungit fram och tillbaka här rätt mycket idag. För nu har jag insett att det var en dålig idé. En helt sjukt dålig idé. För jag fick ett plötsligt varsel, och det slutar ganska garanterat precis där det brukar sluta. Den här gången också. Hur kul är det?

Men eftersom jag är jag så vet jag precis hur jag kommer bete mig. Att jag aldrig lär mig. Och bara det här är bevis nog. Jag borde nog begrava näsan i Gripsrud som alla andra duktiga pojkar och flickor och inte titta upp förrns Lessig kallar. Vilket borde vara snart. Fast det är det ju faktiskt inte egentligen.

I alla fall. Vad trodde jag egentligen?

Ikväll på jobbet kollade vi på Melodifestivalen, såklart. För det ska man ju göra. Blev lite grinig när inte den söta Bulgur-pojken gick vidare. Fast sen blev jag glad när Björn Gustafsson kom och livade upp partyt! Han är så himla rolig, jag är nog lite förälskad i honom. Fast bara lite. Och bara på låtsas.

Jises... glöm det.

Klurigheter

Jag är egentligen precis på väg att kliva upp ur min sköna soffgrop och gå till jobbet, men jag tänkte att några minuter till bloggen kan man ju ta.
Jag är kanske sämst i världen på att smyga med saker. Kanske helt ärligt sämst i världen. Jag tycker att det är så himla roligt att prata om allt, diskutera, väga möjligheter mot varandra, klura tillsammans med någon, liksom försöka göra det verkligare genom att prata om det. Jag är så genomskinlig. Och jag som jämt har strävat efter att vara lite mystisk, den som håller och håller på information som ingen annan egentligen behöver veta, bara för att det är nåt speciellt med att vara den enda som vet. Ibland går det. Men för det mesta blir jag så exalterad av vad det nu vara månde att jag bara måste tala om det för nån. Och sen nån till. Och en till kan ju inte skada. Fast om jag har otur sätter jag mig i den positionen att det till slut blir för många frågor om något som kanske varit överspelat i evigheter. Och det är ju inte meningen.

Men nu har jag inte tid längre, ni får klura på det där.
Jag är åter vid tangentbordet om en sådär 26 timmar. Vi ses då.

Schysh

Tyst med dig!

They're playing you now

Gårdagens minibiomaraton var helt underbart, jag och Hanna hade jättekul och filmerna var också helt okej. Första filmen var lite tung och jobbig, men den andra var en fantastisk chickflick med en seriös undertoning, en sån film som får en att gråta men samtidigt le medans man gör det. De laddade upp med en massa starka stunder, men när man kände att det började bli jobbigt lurades man alltid att skratta, så det blev aldrig för tungt. Jag gillade den!

Blev en sen kväll dock, så nu är jag helt galet trött, och nu väntar skola om en stund, sen hem och laga ordentligt med mat, och imorrn är det 25-timmarsjobb som gäller. Bra att det rullar in lite cash, det börjar bli dåligt med sånt.

Jag är helt ovanligt glad nu för tiden!
Fast jag saknar Ida, vad gör du? Ring mig när du får lite tid över!

It's funny how life turns out
The odds of faith in the face of doubt
Camera One closes in
The soundtrack starts
The scene begins

Torsdag

Jag missade bussen, och i förlängningen är det nog Annas fel. Vilket ju är nästan enbart positivt.

Det går ju riktigt hyfsat det här!

Är det inte biosäsong?

Det är helt sanslöst svårt att ge bort biobiljetter, har jag insett. Jag har försökt sen i tisdags, då jag fick biljetter till två förhandsvisningar av Opti.Markus. Sweet med gratis bio ju! Men det var det visst ingen som höll med om... jag frågade alla mina bekanta här uppe (alla...tre?) men de var alla upptagna. De svinen. Lade ut några desperata krokar på msn, men de var alla svin de också. Sen kom jag på att Hanna i klassen är rätt trevlig, så jag frågade henne. Och vissa, vissa, kan man lita på! Det är förresten skitbra att vi umgås mer, nu när vi bara är tre tjejer kvar i klassen, man måste ju skaffa sig nya allierade nu när jag blivit så brutalt dumpad av Ea.

Eller det kanske är dags att inse...? Jag har nog inga vänner.

Jag pluggar inte

Det går helt enkelt inte!

Fettisdagen

Varför talar ingen om sånt här för mig?? Jag insåg inte att det var fettisdagen förrns jag åkte hem från skolan, nu måste jag ju på ICA och köpa bruna bönor och falukorv. Och en semla, fast jag egentligen inte vill ha köpta semlor. Men jag orkar inte baka nu. Hade jag haft lite förvarning hade jag ju kunnat baka i söndags. Är det inte meningen att ens mamma ska upplysa en om sånt här?!

Hard to see the future is

Jag blir knäpp!

Åtminstone var det lugnt för veterinären, så jag behöver inte boka nån ny tid tack och lov.
Ringde även till TV4 och Svt idag, för att höra om sommarjobb. TV4 ville ha det skriftligt och helst nån med journalistisk begåvning. Det har ju inte jag, men jag kan ju låtsas. Svt-tanten jag ska prata med har semester, så dit får jag återkomma. Vore ju nice med ett medierelaterat jobb för en gångs skull, men vi får väl se. Två månader hos Sanna vore inte heller fy skam.
För en månad ska jag i alla fall vara ledig. Och så får vi se om jag beger mig nånstans, beror på om nån vill följa med. Nån som har 14 000:- över för en riktig resa eller ska vi nöja oss med en liten för 5000:-? Jag bara måste försöka, annars blir jag nog galen på riktigt. Nu när det verkar som att jag blir kvar här till hösten. Jag kommer ju inte hinna med allt jag vill göra innan jag dör om jag inte sätter fart snart.
Så, har du lite tid och lite cash över så har jag planerna. Jag lovar dig en höjdarupplevelse.

Insikt nr.1

Horor som skriker på thailändska måste vara bland det mest komiska man kan höra, speciellt när de fortsätter med att bitchslap:a och dra varandra i håret. Speciellt som en thailändsk kvinna som ser ut som en man försöker hindra dem att från att döda varandra med stilettklackar. Det hela är som orangutanternas slagsmål för att bestämma rankordningen. Mycket lärorikt.

Suck

Kväll. Trött. Var på skolan till klockan sju. En lång dag fylld av väntan. Som sagt väntan på solnedgång, men även väntan på att tanten skulle bli klar i forskningsarkivet, att skärmsläckarna skulle gå igång och att bussen skulle komma. Jag är helt enkelt less på att vänta.
Men nu måste jag vänta på att Pix ska bli klar. Jag hade som sagt bokat tid för kastrering till nästa vecka, men idag började hon löpa, det svinet. Jag hoppas hon hinner bli klar till nästa vecka, men jag ska ringa till veterinären imorgon i vilket fall. Och varför sa ingen hur drygt det var med löpande katter? Jises, håller de någonsin tyst?!

Det är kväll. Jag är trött.

Be the first to say hello

Jag saknar dig.

Vi har spenderat så mycket tid inlåst i skolan att vi förvandlats till vampyrer

Jag är så sjuk galet jätteuttråkad så det finns inte. Ringde syrran för att hon skulle få underhålla mig, men hon sög rätt rejält. Skickade sms till Kate, men fick inget svar. Läste allas bloggar femtio gånger. Trakasserade Micke på msn. Sov på några stolar ett tag. Vi är i skolan och väntar på att det ska bli mörkt. Jo, det är sant. Vi väntar på att tiden ska gå. Men den är så irriterande seg! Den här dagen har varit sämst. Kom hit tio, kom igång med inspelningsplatsrekning klockan tolv typ, eftersom gruppen är så slö. Kom fram till att vi borde filma när det blivit mörkt. Skrev ut storyboardsbilder. Satte upp dem på tavlan. Väntade. Väntade... väntade. Och nu är jag less på att vänta. Enligt dinstartsida.se ska solen vara helt försvunnen klockan halv sex. Det är långt till dess. Nu ger jag snart upp. För ingen mat har jag fått heller.
Det är fan inte lätt när det är svårt.

Listening to space

Så är den slut. Helgen som var min första helt lediga sen... ja, sen jul. Fredagen var himla trevlig, middag och skattjakt hos Erica. Alltid roligt när små projekt funkar i slutändan.
Sedan var ju lördagen piss, som sagt, men den gick ju över den med. Idag har jag tvättat och haft mig, och det har varit alldeles lagom. Tog mig dessutom i kragen och skickade det där smset så att Anna (och Linnéa) blir nöjd. Hur det föll ut vet jag inte, men det visar sig väl. Either way.

Lekte även med abslidern ett tag, och sen gjorde jag benlyft. Jag har ont i magen. Det känns fantastiskt. Jag kanske borde göra det oftare? Sådär så jag blir vacker. Höhö.


Sem te ver
Nao sei mais o que sentir
So ouvindo aquele espaco ali

...

Hallå..?

Less, less, less

Vaknade imorse av att kattfan höll på att dra bort plastpåsen från blomkrukan. Blev förbannad. Skrek. Gick och la mig igen. Vaknade av ett krash. Då hade katthelvetet haft ner en blomkruka i köksfönstret så att det var jordvatten på min nya duk. Blev mer förbannad. Skrek åt kattjäveln. Vek ihop duken för att skaka av den, lyckades på något sätt hälla ut all jord på köksbordet och golvet. Blev ännu lite mer förbannad. Snubblade över den trasiga ramen på väg till dammsugaren. Skrek åt ramen. Hämtade lim för att limma ihop fanskapet. Spillde lim på byxorna. Orkade inte skrika. Riktade all ilska mot den förbannade katten. Hämtade dammsugaren, dammsög köket, hallen, toaletten och förrådet. Blev argare och argare av någon outgrundlig anledning. Tog en paus och satte upp tavlan på väggen igen. Tejpade lite på ramen också för säkerhets skull. Tänkte på hur arg jag skulle bli om den ramlade ner igen. Tänkte på hur skönt det skulle vara om katten var ett halvår äldre och inte så jäkla sprallig. Förbannade Ida för att ha övertalat mig att ta skiten. Tänkte på att det var länge sen jag pratade med henne. Blev less för det. Insåg att klockan bara var strax efter tolv och att jag redan hade gjort av med halva dagens energi på att bara vara arg. Blev förbannad över det. Satte mig ner och bloggade för att lugna ner mig lite. Lugnade ner mig lite.

Gick tillbaka till dammsugning/golvtorkning/uppstädning/verbal kattmisshandel. Blev antagligen förbannad ganska snart igen.
Välkommen till min lördag, allt bra med dig?