tisdag, april 29

Btw...

Glömde, här är spelet. Fast det är lite buggigt... och så är det versionen där man bara måste klara några gubbar för att komma vidare, anpassat för redovisningen. Men ändå. Och en sak till... dra inte upp det på fullscreen!

Creature Village Vengeance!
An Opti.bones production.

A long day with no end

Trött, trött, trött. Jag var uppe i ottan för att lämna in bilen på verkstaden, sedan cyklade jag en halvmil uppför ett jäkla berg till universitetet och var där kvart i åtta. Vi fixade några detaljer i spelet, och sedan var det dags för redovisning. Det gick hyfsat, kändes inte som att vi hade nåt att skämmas för i alla fall.
Sedan försökte jag jobba med hemsidan, men det gick kasst. Fick ett samtal från Bilcentrum, så jag cyklade tillbaka till Teg och hämtade bilen. Nu har jag preciiiis kommit hem, och om ungefär tio minuter måste jag bege mig till jobbet. Lovade Jenny att jag skulle försöka komma lite tidigare idag. Dumt löfte. Jag vill powernappa. Jag hoppas det blir lugnt på jobbet idag. Säkert inte.

På fredag är det kalas här gott folk! Systra mi kommer ner från Luleå och det bjuds på tårta och kakor! Det är ju inget ni vill missa. So get your butts over here!

måndag, april 28

Gaaaaaaaaaah!!!

Äntligen hemma, är allt jag kan säga. ÄNTLIGEN hemma!
Det är sjukt att vara på skolan från åtta på morgonen till halv elva på kvällen. Sjukt.
Men nu är i alla fall spelet klart! Jag har det inte här, men imorgon lägger jag upp det någonstans så ni kan spela. =)

Nu är jag helt galet trött. Imorgon blir det att kliva upp halv sju och rejsa iväg till Obbolavägen för att lämna in bilen innan skolan. Livet är inte rättvist.

Btw, kattjävlarna har knäckt klätterträdet. KNÄCKT!

Nu går jag och lägger mig.

söndag, april 27

I just don't know what to do with myself

Det är jag och Dusty nu. Eller White Stripes, om ni föredrar Kate Moss...

Drömmen (22-årskris?)

Andra natten i rad som jag drömmer den där drömmen. Jag har en barn, en nyfödd pojke, och jag älskar honom över allt annat. Men ibland glömmer jag bort att han finns. Som när jag dagen efter födseln åker hem till mina föräldrar för att berätta de goda nyheterna. Jag sätter mig vid köksbordet och fikar, och inte förrns en halvtimme senare kommer jag ihåg att barnet ligger i hallen. Det är världens finaste pojke, han skrattar alltid och jag hör honom aldrig gråta. Ändå verkar jag vara världens sämsta mamma. Jag lägger honom att sova i mamma och pappas dubbelsäng, och han sover hela dagen. Jag glömmer bort att han ligger där och går ut och gör andra saker. Ibland kommer jag ihåg och går in och tittar på honom när han sover, men jag är upptagen med annat, så jag stannar aldrig länge. Mamma tycker att jag låter honom få sova för mycket, tror att jag inte kommer få honom att somna på natten då.
På kvällen efter att jag fött honom kommer jag på att jag kanske borde berätta för mormor. Varför väntade jag så länge? Och det verkar som att ingen vetat om att jag väntat barn. Och vem är pappan? Det verkar inte finnas någon.

Efter att ha drömt den här drömmen vaknar jag med känslan av att något fattas mig. Och under några få skälvande sekunder susar en tanke genom tomrummet innanför pannbenet: jag vill ha ett barn.
Jag skakar det av mig. För det vill jag ju inte alls. Inte nu! Men jag, som alltid har sagt att det inte alls är nödvändigt för mig att skaffa barn, jag skakas nu i grundvallarna av denna plötsliga tanke. Jag har insett nu. Vart jag är på väg.
Jag är inte alls äventyrerskan, den ständiga singeln, utan band och restriktioner, den med möjlighet att göra precis vad som andan faller på. Jag är inte den som kommer att resa runt i världen hela livet, uppleva allt som finns att uppleva, smaka alla smaker. Det är inte jag. Jag är precis som alla andra. Precis som dig. Och jag vill ha det du har. Något annat skulle inte räcka.
Och det komplicerar ju allting.
Men i några år till får jag vara äventyrerskan. Innan paniken sätter in. Det är så mycket man ska hinna innan det är för sent. Det är så mycket jag vill göra!
Jag kommer aldrig att hinna ikapp dig. Vi kommer aldrig att vara på samma ställe samtidigt igen. Och jag saknar dig.

lördag, april 26

It's the same old story

This time tomorrow, where will we be?

Lite irriterad, såhär på kvällskvisten.
Tacka Hanna för det.

Jag har i övrigt haft en helt okej dag, cykeltur till Strömpilen och sen ett långt samtal med T. Jag tycker synd om honom, han förtjänar bättre. Mer ska jag inte säga. Ibland är livet hårt och jävligt, men det brukar lösa sig i slutändan.

Betalade handpenningen idag. Jippie...

We should stop feeling sorry for ourselves, it's not very attractive.

Relax

Så är den här. Min första lediga dag på två veckor. Första dagen jag fick sova precis så länge jag ville. Så jag sov till halv elva. Det var ganska lagom faktiskt. För alla intresserade...

Igårkväll somnade jag i soffan klockan sju. Sov till åtta. Sedan gick jag över till J som bjöd på te och film. Alltid trevligt med sällskap.
Idag är det lite städning i kyffet som gäller, fast jag sparar nog dammsugningen till nångång i veckan, måste ju ändå städa innan fredag. Men jag ska samla ihop alla papper och försöka sortera lite. Även fylla i de sista formulären så de är redo att skickas på måndag. Måste ta en sväng till banken då och ordna med en bankcheck som ska med.
Sedan ska jag och J ner en sväng på Strömpilen, jag vet egentligen inte varför, men det blir skönt att komma ut en stund. Och så ska jag passa på att köpa mig en liter mjölk och några bananer. Så klarar jag mig en vecka till.
Jag gjorde räksoppa igår, den blev himla god, så nu har jag mat hela helgen.

Sen i veckan funderar jag på att baka bullar. Första gången ever. Vi får se hur det går.

Nä, men nu är det väl kanske dags för lite frukost. Kan tänkas.

torsdag, april 24

Will it ever end?

Dagens ord:
"Cleant"

Som i: "Den där sidan var jäkligt clean", eller: "Jogga före frukost? Det är fan cleant". Jag vet faktiskt inte riktigt vad det betyder...

Anyways... jag är så sjukt trött. Jobb om en dryg timme, och sen tillbaka till skolan till åtta imorrn bitti. Ska bli skönt med sovmorgon på lördag.

Seventh Heaven på tv nu, de är så sjukt dåliga skådespelare. Jag borde laga lite mat istället, det är mycket smartare.
Men jag känner mig inte så himla smart...

The only active blog in the universe

Men jösses, ni är verkligen jättekassa allihopa.

Ursäkta, jag tror att jag blir lite grinig såhär tidigt på morgonen. Vems idé var det att träffas klockan åtta? Okej, jag erkänner, det var min idé. Men det är bara för att vi behöver det. D börjar jobba halv ett, och vi behöver honom för att få lite gjort, så enkelt är det. Så därför får hela gruppen släpa sig upp och komma till skolan i gryningen.

Gårdagen var lite bättre på skolan iaf, jag höll mig hyfsat lugn. Försökte koncentrera mig på rapporten istället för att i överhuvudtaget lyssna på pojkarna.
Förresten har jag kommit fram till vad som gör mig lättretlig, och det är faktiskt inte D's påtvingat tidiga morgnar eller Y's sylvassa pikar, eller det faktum att arbetet går pinsamt sakta framåt. Nej, det är den andra gruppen som också huserar i Opti.lab. Mer specifikt en av dessa gruppmedlemmar. Allt han säger är som sågspån i ögonen. Jag kan inte ens låtsas att jag klarar av att vara artig mot honom. Pinsamt, jag trodde att jag var vuxen nu, så jag kunde umgås med alla, men det går bara inte. Jag vill verbalt avliva honom varje gång han kläcker nån negativ kommentar. Men jag försöker hålla inne med det.
Det är kanske inte så konstigt att stämningen blir kass ändå... vissa människor alltså.

Nä, nu kommer jag bli sen till skolan, måste klä på mig och äta lite frukost!
Önska mig lycka till.

tisdag, april 22

"Yeah"

Marit var sweeeet. Alla gamla Baby dry your eye-låtar förde mig rakt in på nostalgivägen. Jag mindes allt från de där fem veckorna i Boston då Marit gick på repeat på datorn i gästrummet hemma hos Vajlit & Carl. Och hon sjöng om att New York var kallare än hon hade trott och det kändes som att hon visste precis vad allt handlade om. Jag lärde mig klippa film analogt med S-VHS och jag fick visa mitt ansikte i alldeles för många minuter på amerikansk TV.
Så när jag kom hem från denna fantastiska akustiska konsert var jag ju tvungen att ta fram de gamla NTSC-banden från dåtiden och kolla på min sjukt pinsamma intervju. Den var inte lika dålig som jag mindes, fast jag skäms över min engelska. Men det var ju länge sedan, vi skyller på det. Jag funderade lite på att ta med något från den tiden i min portfolio, fast nu när jag ser det igen så inser jag ju att det är rätt kasst, och då pratar jag inte bara om kvaliteten på bandet...

Men det var bra i alla fall. En bättre avslutning på en i övrigt kass dag.

Dagens bästa:
* Marits: "den här tillägnar jag till bäbisar" efter att en unge precis förstört det underbart bräckliga och vackra slutet på låten innan.
* Pizzan i 382.
* Det sjukt coola i att jag har varit med i amerikansk tv. På riktigt.
* Cykeln! Och cykelturen hem från konserten, där fick jag en hel veckas träning på en gång.

Dagens sämsta:
* Irritationsmomenten i 382.
* Bruden som envisades med att öppna entrén till vänster i Aula Nordica hela tiden.
* Min kassa engelska, den måste jag öva på. Säg att jag inte låter sådär!
* Diskberget i köket som jag tänker ignorera ett tag till.

Opti.crap

Usch, nu har jag hamnat i det där läget där jag inte riktigt bryr mig längre. Det mesta är jobbigt, och det blir ju inte direkt lättare av att alla alltid älskar att försvåra allting. Okej, gillar ni inte att jag bestämmer så tycker jag att ni ska ta itu med sakerna själva. Se till att allt blir gjort. Men om ni ska vara ärliga så klarar ni inte riktigt av det. Ni vet inte vad ni gör! Ni ser inte hela bilden.
Fast nu är jag less på att vara bitchen. Nu gör jag mitt så får ni göra ert.

Jag är dessutom less på att sköta caféet. Speciellt less blir jag när L kommer med sin negativa attityd och verbalt våldtar de grejer som jag har offrat hemifrån för att släpa dit och låta alla använda. Och ännu mer less blir jag eftersom alla förväntar sig att det är jag som ska sköta allt. Jag gillar inte ens kaffe, varför ska jag då koka det? Och sen när de kläcker ur sig saker som: "Men nu är ju drickskassan typ full, det räcker ju till HUUUUR mycket kaffe som helst" och de inte fattar att jag ligger drygt trehundra spänn back på det där jäkla caféet. Och sen har de mage att klaga på att det inte finns muggar. De jävla svinen.

Well anyways... det är tur man har bloggen så man kan gnälla lite. =P Nu känns det bättre... eehm... inte direkt egentligen.
Men jag ska i alla fall byta om och åka och njuta av lite skönsång nu. =) Med min lagade cykel!

Whip that whip!

Idag åker silkesvantarna av. Det har varit ett jäkligt slappt Opti.bones som har huserat i Opti.lab på sistone, och nu är det nog. Jag tar med mig blåslampan och åker på skolan fast besluten att rycka mini-fun ur handen på Mackan om han sätter sig med individuella, att ta rymdraketen till Övik och hämta karlsloken om David inte behagar släpa sig ur sängen. De slöa jävlarna. Den enda jag har hyfsad pli på är Yazdan, han gör det han har blivit tillsagd sålänge det är något vettigt. Ja, se på tusan Yaz, du fick faktiskt beröm även i bloggen idag! Men slappna inte av, det innebär inte att du får vila idag, bara att jag vet att du kan och därför förväntar jag mig mer.

Klockan är nio, jag funderar på om jag ska gå eller ta bussen till skolan. Eller om jag till och med ska ta bilen, så jag kan åka direkt till cykelverkstaden efteråt och hämta cykeln. Jag ska förresten se Marit Bergman ikväll! Yeah, det ska bli nice. =) Länge sen faktiskt. Jag har hört att hon har gjort ny musik. My god. Tiden går för fort.

Btw så har jag bokat flygresan nu. Den trettonde juli åker jag. For sure.

måndag, april 21

Han ska döö!!

Denna brukar jag sjunga i huvudet när jag är arg eller irriterad på någon. Bara så ni vet.
Fast på svenska då.




"Han ska dööö! Han ska döö!!"

Say what now?

Anna, jag fattade ingenting av det där. Spelar ingen roll, för nu har jag bokat tid på verkstan åt micran. Nästa tisdag ska den dit och bli hel igen. Och förresten, även om jag nu skulle ta reda på vilken slang som läckte, hur skulle jag då fixa det? :P Jag har ju inte tillgång till en miljon manliga mekaniker som vissa andra. Men skicka hit nån för bövelen. Nån vettig...

Lämnade även in cykeln idag, den blir klar imorgon eftermiddag! Himla nice, sen kan jag cykla till skolan. Lite less på att åka buss när det går lika fort att cykla plus att det är gratis. Det är jobbigt att gå också, har till och med träningsvärk efter helgens alla promenader.

Jag blir lite less på grupparbetet, för nu när D inte har varit där på ett par dagar så har vi inte fått något gjort alls. Det är jättedumt, vi förlorar en massa tid, och dessutom påminner det mig om att vi faktiskt knappt lär oss något. Det vore kanske smart om D fick gå igenom koden och förklara hur den fungerar. Om han nu behagar komma till skolan imorgon. Bah.
Den individuella hemsidan går faktiskt framåt lite, trots allt. Jag har hittat på en fräsig meny, nu ska jag bara få allt att funka. Det kommer bli tjusigt när det blir klart, det slår jag vad om.

Nu har jag precis kommit hem från ett möte på jobbet. Vi fick ingen smörgåstårta tyvärr. Men morotstårta! Ja, det var nice, roligt att träffa alla nya assistenter.

Anyway, nu ska jag käka resten av min middagsdosa och glo på lite TV medans jag låtsas jobba med flash.

Valrossen

Det får ta och bli ordning på torpet nu. Idag promenad till skolan, vid hemkomst en kvart på abslidern. Om jag inte kände mig så skulle jag börja yra på om att skaffa träningskort, men nu är jag ju obotligt lat och snål, så det kommer aldrigaldrigaldrig att hända. Det vet ni också.

Men om jag ska våga visa upp mig för alla välsvarvade aussies så krävs det ändring nu. Sätt lite press på mig är ni snälla, för jag kommer att glömma/ignorera det här inlägget om sådär tre minuter, om jag känner mig själv rätt.

Och vem fan har lagt en chokladkaka på mitt vardagsrumsbord?? Det svinet.

söndag, april 20

Papper och SKRUVEN

Jag har börjat beta av alla formulär i pappershögen nu, alla bekräftelseformulär är inlämnade, stipendieansökan är postad, flygresan är snaaart bokad, housingansökan är ifylld och väntar på ett datum från flygresan, Airport pick up service-ansökan likaså. CSN har skickat ansökan för studiemedel utomlands, så de borde ligga i min brevlåda imorgon eller på tisdag. Jag ringde till Australiensiska ambassaden och hörde om det där med passet. Fick prata med en väldigt trevlig aussie som upplyste mig om att passet inte alls behöver vara giltigt en massa månader efter, bara att det rekommenderas. Så jag struntar i det.
Imorgon ska jag kopiera körkortet och försöka ta ett kort på mig själv som jag kan framkalla och skicka in till motormännens riksförbund tillsammans med formuläret för internationellt körkort.

Pillade på SKRUVEN idag. Gick dock inge vidare, bilen låter fortfarande som en rymdraket. Jag fick helt enkelt inte till det. Det är ett jäkla gissel det där, vi får se vad vi ska göra åt saken.

Anna försöker fixa ihop mig med en massa kräk, jag förstår inte varför. Pracka på mig en massa begagnade förlorare, det verkar vara hennes grej. Jag säger såhär darling: när du har hittat en vettig karl som jag inte skulle lessna eller irritera mig på efter en vecka, och som inte är en creepy stalker, så säg till. Då kan vi diskutera saken.

Nu ska jag ägna resten av kvällen åt att kolla på TV, diska, och rulla chokladbollar.
Om jag nu orkar.

fredag, april 18

Time means nothing

Okej, är ni redo? Det här är vad min resa till Sydney kommer att kosta mig och mitt klena bankkonto, förutsatt att jag inte får Alma-stipendiet: 16 800:- Ganska exakt. Ja, ni läste rätt. Ulf gjorde sitt bästa, det gjorde han verkligen. Men på grund av den förbannade World Youth Week och det faktum att Juli tydligen är högsäsongsmånad så hamnade priset där ändå. Och det gör ont. Men jag antar att det får vara värt det.

Idag har förövrigt varit en rätt kass dag. Jag jobbade inatt för första gången på tre veckor, och det var faktiskt riktigt nice, det kändes skönt att fylla i några timmar på lönerapporten igen. Sedan slutade jag åtta efter att ha klivit upp halv sju för att ta upp Sanna. Gick hem, duschade, tryckte in cykeln i bagageutrymmet (läs: bagageutrymme+baksäte+delar av passagerarsätet) och åkte till Mariedal för att lämna in den hos samma cykelnisse jag använde sist. Bilen småbråkade litegrann på vägen och fick för sig att nästan stanna, men jag har ju som blivit van det, så jag brydde mig inte så mycket. Väl framme i Mariedal upptäckte jag att cykelnissen hade lagt ner! Det svinet. Jag hade inte tid att leta reda på en annan nisse, så jag åkte på skolan. Där fick vi i stort sett ingenting gjort alls, jag lyckades med Mannes hjälp minska antalet lila fyrkanter som föll ner från ingenting. De lila fyrkanterna ska bytas ut till bäbisar och man ska äta dem. Javisstja, jag kanske borde säga att vi håller på att göra flashspel. Jag gör bonusbanan! Ja, i alla fall... vi slutar halv ett och jag kör iväg med bilen för att leta rätt på en cykelnisse. Jag hinner ungefär till korsningen vid kolbäcksvägen där jag måste stanna för att släppa fram trafik. Där blir jag stående. Bilen stannar och vägrar starta igen.
Eftersom jag har varit med om det här förut så tänker jag mest en massa fula ord, slår igång varningsblinkersen och förbereder mig för att gå ut och putta bilen till väggrenen. Då stannar en bil framför mig och en man i mohawk och ungefär en miljon tatueringar kliver ut. Han frågar om jag behöver hjälp. Jag förklarar att min bil är dum i huvudet och att jag hatar den och ska döda den. Han nickar och frågar om han får kolla. I say be my guest. Han kikar lite på motorn och jag säger vad som var fel sist. Så provar han starta bilen och konstaterar att jag inte har någon tomgång, och det var ju konstigt att den bara skulle försvinna sådär. Jag håller med. Vi skruvar lite på tomgångsskruven och vips! så funkar det. Precis som förra gången. Jag tackar tatueringsmannen så hemskt mycket för hjälpen och kan bege mig hemåt igen. Dock så låter bilen som en jetmotor och vibrerar så att jag tror att den är på väg att lyfta och flyga därifrån. Inte så mysigt. Jag vågar inte ge mig ut på cykelnissejakt, utan nöjer mig med att ta mig hem till lägenheten.
Där inser jag att jag lider akut brist på mat, men jag väljer att ignorera det, för nu är jag på dåligt humör och behöver lugna ner nerverna med ett avsnitt Gilmore Girls.
Jag har nu varken cykel eller bil, och det är nästan pinsamt så handikappad jag känner mig. Men på söndag när jag slutat jobba så ska jag ge mig i kast med tomgångsskruven och försöka få till ett lagomt varvtal. Jag har i alla fall ställt den diagnosen att min tomgångsskruv gängar ut sig med tiden, så därför måste man skruva in den med jämna mellanrum. Nu när jag vet det (min egen teori alltså) så kan jag kanske ringa en verkstad så att de får titta på det. Det kanske går att byta ut den. Hur mycket kan en skruv kosta liksom? Så länge jag inte behöver byta hela förgasaren eller nåt sånt. Vad vet jag? Jag kan ingenting om bilar! Det var ju det jag skulle ha soldaten till, men när fördelarna inte väger upp nackdelarna så är det lika bra att strunta i det.

Det fina med det här är i alla fall att man märker hur fantastiska vänner man ändå har här uppe. Både Erika, världens mest upptagna kvinna, och Joanna har erbjudit sig att skjutsa mig och cykeln till en verkstad, eller mig till Ica för att handla. Fina människor det finns i den här världen ändå. =) Jag kanske bör tillägga att ingen av dem har bil, men att de alltså skulle låna en för att skjutsa mig. Fantastiskt.

Nu är klockan nästan mitt i natten, och jag har precis kommit hem från Joanna efter att ha glott lite rulle. Vi såg en kinesisk film som faktiskt var riktigt bra. Väldigt fint foto, snygga fightingscener.
Imorgon börjar jag jobba klockan nio, 24timmars som alltid på helgerna. Så det är nog lika bra att jag går och lägger mig. Vi får hoppas på att morgondagen är snäppet bättre. Oavsett vad så kommer jag ju tjäna pengar på den, och det gör rätt mycket. Jag undrar vad vi ska göra. Hoppas på ingenting alls.

Anyways. Jag lämnar er med några rader från det aktuella spåret:
This night is winding down but
Time means nothing
As always at this hour
Time means nothing

torsdag, april 17

Destination DownUnder

Ulf Lindberger är en pärla han, nu sitter vi och diskuterar flygpriser till Sydney, och han försöker desperat att hitta en billig flygbiljett till mig. Det verkar vara rätt svårt dock, han kämpar frenetiskt. Tystnaden lägrar sig i andra änden på telefonen. En och annan suck hörs. "Det är inga roliga datum du väljer Sofia" får jag höra från en uppgiven stämma. Alla vill åka till Sydney i juli. Ulf hittar ett flyg som skulle passa bra, jag hör klickandet från tangentbordet i bakgrunden medan han försöker få reda på priset för denna flygresa. 13 500:- plus flygskatter hamnar det på. Jag drar efter andan. Ulf säger att han ska försöka leta vidare efter en billigare resa med andra flygbolag, och att han ska höra av sig till mig under förmiddagen. Vi lägger på.

Jag klär på mig mina kläder och ger mig ut i den norrländska vårmorgonen för att pumpa däcken på min cykel. Ännu har jag ingen flygresa, men om jag har tur har jag en ikväll. Tills dess kan jag bara vänta.

onsdag, april 16

Det ska inte vara lätt, då blir det tråkigt

Men kräkmedel, nu behöver jag ett nytt pass också. Tydligen så vill Australien att ens pass ska vara giltigt i sex månader efter hemresa, av nån skum anledning. Mitt pass går ut i februari. Såklart.

Things to fix:
* Pass
* Fullmakt till mamma så hon kan sköta eventuella finansiella problem
* Fucking flygbiljett som kommer gå på 13 000:- plus flygskatter
* Skicka in confirmationbajset och alla de andra tiotusentals blanketter som jag nästan har lyckats fylla i nu.
* Skaffa förråd
* Fixa studentvisum
* Och så Alma då.

Idag ringde jag iaf till CSN och bad att de skulle skicka hem ett formulär (Ett till!!) om ansökan till studiemedel för studier utomlands. Och så fick jag besked från International Office att jag är antagen till de kurser jag vill läsa. Yay!
Sen mailade jag studis och frågade vad han trodde om Alma-stiftelsen.
Fick även svar på min flygbiljettsförfrågan, och det svidande svaret att eftersom det är högsäsong så kommer biljetten bli en massa kronor dyrare än sist. Förbannat. Jag behöver de där Almapengarna! Om inte nån av er vill dela med sig? Lite? Pliiiis?

Men äsch, nu ska jag ta och försöka sova en stund. Trots att jag somnade i soffan förut. Jag har börjat bli så himla gammal... Tragiskt.

Another night

Nämen se på tusan, ännu en sån där natt. Eller egentligen inte. Men sova verkar vara svårt. Det är så himla mycket som rör sig i huvudet på mig nu att jag inte riktigt vet hur jag ska koppla bort det på kvällen. Så länge TVn är på går det bra, men så fort jag ska sova så börjar jag fundera på om jag har gjort allt som jag behöver ha fixat, eller om jag har missat något viktigt och vad konsekvenserna av detta i så fall kan bli. Det är väldigt rörigt just nu, så jag glömmer alltid bort hälften av det jag ska göra på dagarna. Idag glömde jag bort att ringa till stiftelsen och till CSN. Det var ju kanske inte så bra. Men jag tänker att jag kan göra det imorrn, vilket jag iofs kan, men det innebär ändå att jag grämer mig för att jag inte har gjort det.
Ibland är tre månader väldigt, väldigt länge, och då känns det bara onödigt att stressa på med alla papper. Men så tänker jag efter och inser att det bara är drygt två veckor till min födelsedag, och efter det bara en månad kvar i skolan, och då har jag bara en ynka månad kvar i det här landet. Okej, en och en halv. Och så läser jag papprena om formulär som ska vara inlämnade senast sex veckor innan skolan börjar och jag tänker att det är ju snart! Fast det egentligen inte är det. Ser ni, jag jagar upp mig i onödan. För jag vet hur snabbt tre månader kan gå när man inte väntar sig det och jag vill hinna fixa allt i tid. Ändå känns det som att jag fick rätt mycket fixat idag. Trots allt! Alla papper är så gott som ifyllda, jag ska ringa mamma imorrn och få mitt passnummer så jag kan lämna in mitt confirmation letter som ska skickas till skolan så jag i min tur kan få det slutgiltiga antagningsbeskedet som jag kan visa upp för CSN så jag får pengar, samt för Bostaden så att jag har giltigt skäl att hyra ut lägenheten i andra hand.

Åh, studievägledaren frågade förresten om jag skulle ha nån slags dagbok på nätet under min resa, så de kunde kolla hur det gick för mig och sådär... jag vet inte... jag är inte riktigt bekväm med att lämna ut min bloggadress till skolan faktiskt. Jag får starta upp en resedagbok igen, så kan de kolla där. Om de nu ska vara så jäkla nyfikna.

Förresten så tänkte jag be om ursäkt för att jag tjatar på om det här, men så insåg jag att det tänker jag inte alls göra. Dels för att ni får skylla er själva som läser, men mest för att det bara är att vänja sig. Egentligen borde jag byta bloggbeskrivning till typ "En students förberedelser" eller nåt sånt, men det är så fult och corny så det finns ju inte en chans att jag gör det.

Nä, nu har jag nog skrivit tillräckligt mycket för att jag ska kunna sova. Tur man har bärbara älsklingen så man kan ligga i sängen samtidigt. Känns ju nästan som att man sover då. Nästan.

Jag köpte nån spexig ansiktskräm idag förresten, tänkte se om jag kunde göra nåt åt mina äckligt torra kinder. Spännande, jag kanske till och med kommer bli vacker om jag fortsätter såhär! Min nyttiga vecka verkar ha funkat också, mindre flammig hy och finnarna är på väg bort. Det kanske faktiskt är viktigt att äta rätt, vem kunde ana?

Nämen godnatt på er allihopa. Det är ju en dag imorgon också.

tisdag, april 15

Bahahaha!

Ta inte illa upp, men...

Folk jag känner är rätt kassa på att blogga. Med ett enda undantag, och det är Ida. Hon bloggar bra. Ofta och länge. Ni andra suger. For your information...

Nu ska jag käka lite frukost och sen dra iväg på kontoret och lämna in min ansökan om tjänstledigt. Det är stunder som dessa som man känner sig himla vuxen. Sjukt jobbigt är det. Vem vill vara vuxen?

Dassigt väder idag, men dashboarden lovar lite sol, så jag har höga förhoppningar.

måndag, april 14

Hä rulla på

Det är alltid himla svårt att börja på ett blogginlägg! Vad säger man först liksom? Det är måndag och jag tittar på Mythbusters och äter soppa. Och sen har jag ont i handleden, men det är ju inget ovanligt. Det händer då och då, det beror på att jag är så klen.

Idag har jag fått en del gjort. Eller egentligen inte... men arbetet med flashspelet gick bra i alla fall, vi har kommit en bit på väg. Sedan var jag upp och pratade med studievägledaren ifall han hade några pengar att ge mig. Det hade han inte, men han skulle kolla upp det. Plus att jag hittade en fin stiftelse som jag tänkte ringa till imorgon. Sedan skickade jag iväg en offertbegäran på flygbiljetten, hoppas på ett bra pris. Åh, sen fick jag även reda på att det är nåt jäkla galej i Sydney i juli, vilket innebär att alla kommer vilja åka dit och alltså snor värdefulla flygbiljetter. De svinen.

Vidare så råkade jag, by accident, sitta bredvid Opti.Yaz när hans telefon ringde. Jag hörde honom säga: "men har du hittat nån lägenhet än då?" Så jag högg direkt och sa att jag hade ju en lägenhet jag ville hyra ut. Det visade sig att det var nonOpti.Robert som var i andra änden. Vissa av er kanske har hört talas om honom, för jag tror att jag har nämnt honom. Han var upp och hälsade på Yaz för ett tag sedan och satt och var dryg i Opti.lab i typ en vecka. Trevlig prick! Han ska flytta upp till Umeå för att plugga till hösten. Så nu kanske han ska hyra min lägenhet! Vilket vore sweeeet. Det är skönt med nån man iaf vet vem det är. Ja, men vi får väl se vad som händer och sker.

Imorgon ska jag ringa CSN för att fixa lite lån, och sen ska jag ringa Alma Jonssons stiftelse och seeeen ska jag kanske gå och prata med Eivor på International Office och fylla i lite papper. Jag ska även gå förbi förvaltningshuset och se om man får hämta ut biljetter till Marit Bergmans gratisspelning! Sedan kan jag inte komma på mer jag måste göra imorrn... säkert nåt jag har glömt. Javisstja, jag ska gå till Akademibokhandeln och köpa ett andrahandskontrakt och sen gå och prata med Bostaden så det är okej att hyra ut lägenheten. Det borde vara allt. Kanske.

Well, i övrigt är läget lugnt. Inte orkat sätta igång med individuella än. Tråkigt. Det blir kanske senare i veckan.

Got to go!

söndag, april 13

Yet another day

Ja, det var en rätt trist dag igår, fast på kvällen kom Joanna förbi och vi glodde en rulle. En jäkligt kass rulle, men ändå. Jag tog mig även i kragen under dagen och såg Cloverfield, vilken fick en tvåa av fem. Jag gillade den inte, det fanns ju typ ingen story. Talel har tvingat mig att gå med i Filmtipset, så nu tänker jag alla filmer i siffror efter att jag sett dem.

Jag la även ut min lägenhet på Blocket igår, är det någon som är sugen på att bo ett halvår i Umeå?
Med ens känns allt lite verkligare, lite närmare. Lite som att imorgon måste jag fixa visum och boka flygbiljett. Och skicka in bostadsansökan.

Planerna för idag är att plocka lite i lägenheten, städa efter gårdagskvällen. Tråkigt väder ute, så det blir väl ännu en film framåt eftermiddagen. Tack gode gud för Internet. (Roligt det där, att jag precis stavade gud med liten bokstav, men Internet med stor. Det säger en del) Åh, nu kom jag att tänka på ett väldigt gammalt citat från förr i tiden. Den gamla goda tiden.
Da Gang sitter hemma hos D och ser på film:
"Gud stavas med stort G!"
"Vadå? Gudd?!"

Det var tider det!

Nä hörrni... Det kunde ha varit värre.

fredag, april 11

This just in:

Senaste nytt från Sydney: Jag är intagen till skolan, men väntar ännu på svar för de specifika kurserna. Det går ju inte överdrivet fort i alla fall. =P Men det ska nog lösa sig, och nu ska jag skicka in ansökan för boende i ett gulligt litet studentrum. Som kostar lika mycket som den här lägenheten. Woschka!

I'm gettin' old..

Om ni bara visste vilket berg av disk det är i mitt kök nu. Det är helt galet, och inte har jag gjort något för att berget ska minska. Jag har lite halvont i huvudet just nu, så jag tänkte att jag skulle chilla lite i soffgropen. Det verkar dock inte ge med sig, så snart kanske jag måste kliva upp i alla fall. Det är inte lätt.

Fredag idag, och jag har inga planer. Är rätt trött, så jag tänkte glo nån rulle lite senare och lägga mig i vettig tid. Eller ja, det brukar ju låta så. Hade tänkt gå på sittning på Villan idag, men det var ingen från klassen som var sugen så vi struntar i det. Vore iofs rätt kul om Mr. Telefonnummer var där. ;) But I think not.

Igår hängde jag med Hanna efter skolan, vi var ner på stan och handlade tshirts och tryckpapper. Sedan köpte vi med oss chinese take-out och åkte hem till mig och tryckte tshirtsen. Hanna gjorde två heta tröjtryck, och jag gjorde ett. Med en serieremsa. Very nice. Tror jag gjorde den mest av tristess. Fast den blev bättre än jag trodde!


onsdag, april 9

Bullmamma

Lite har jag städat idag. En gnutta bara. Jag diskade, fast nu är det lika mycket disk igen. Jag bakade två sockerkakor istället för den ananaspaj jag hade planerat, eftersom jag inte hade nån vaniljsås till pajen. Jag tror verkligen på sockerboost till skolarbetet, det är så vi jobbar.
Och näe Linnéa, jag har inte glömt den nya nyttiga livsstilen, jag bakar ju inte till mig. =P Eller hur?

Jag tittar på Sverige pussas och kramas, det är rätt kul, jag gillar ju både Schyffert, Betnér och Björn, och Wickström är okej han med. Det enda jag har svårt för är Studio Tore, det är inte humor. Det är en ful tönt med en ännu fulare sidekick som försöker dra sexskämt på ett "chockerande" sätt genom att låta en beskedlig gammal dam säga replikerna. Boring.

Ingen Big Comedy imorrn. Trycka tshirts med Hanna och glo rulle istället. Bra mycket bättre, skulle jag tro. Fast lite lättframkallade skratt vore nice det med. Hörde förresten att det ska bli en Stand Up-klubb i Sundsvall! Det om något är en anledning att flytta tillbaka när jag är klar här uppe. Bra initiativ!

Nä hörni, jag och katterna börjar gäspa litegrann. Förhoppningsvis behöver jag inte kliva upp om en timme igen för att skriva nåt mer. Det är svårt att somna på nätterna nuförtiden.

Eskobar till gatufesten

Jag förstår fortfarande inte varför det inte gick bättre för Eskobar i Melodifestivalen! De är ju himla bra, och är det inte belagt med en enorm mängd nostalgi att höra den gamla Someone New feat. Heather Nova?


Okej, de kanske inte är hippaste bandet i stan, men å andra sidan är det inte hippt att säga hipp heller. Och nu har jag sagt det tre gånger.

En av mina favoritlåtar från back in the days var ändå Move on. No one you knew ever left this place alive. Became husbands and wives, nomatter how they strived.





Det var väl det man var rädd för. Då.

Det snöar

Jag blir så sjukt deprimerad av det här. Snö. Det äckliga vita. Om det inte blir fint väder snart så kräks jag.

En plötslig insikt

Vet ni vad jag precis insåg? Det är april nu! Och efter april kommer maj, vilket kommer gå läskigt fort, och sen är det plötsligt juni, skolan tar slut, sommarlovet börjar. Jag ska jobba heltid hos Sanna en månad, det kommer också gå fort. Och sen, gott folk, är det juli. Tre korta månader till Sydney! Varför har jag inte panik? Jag vet ju i stort sett INGENTING! Jag vet inte om jag kommit in på kurserna, eller om jag ens är godkänd sökande, jag vet inte vart jag ska bo, jag vet inte hur jag ska få pengar till flygresan eller om CSN godkänner lån till mitt i sommaren. Jag vet egentligen inte ens om vår programrektor har godkänt mina kursval heller. Jag har inte lagt ut lägenheten på Blocket!
Jag kan inte sova nu! Jag har massor att göra!

tisdag, april 8

I know I look damn good, the question is: do you?

Idag drar jag slutsatsen att inget blir gjort utan socker. Vi var tröga idag i Opti.bones, blev inte mycket gjort. Men det är okej.

Nu är det en sån kass TV-kväll att jag nästan mår illa. Det är nästan så att man funderar på att gå och lägga sig bara för att få slut på lidandet. Det har inte blivit mycket städat idag, trots att jag hade bestämt mig för att vara duktig. Diskade i alla fall, och bara det är ju en bedrift. Jag är så himla trött, ibland tror jag att det vore smart att äta järntabletter. Det kan ju vara nåt som fattas. Men jag kör en halvvettig diet ett tag nu, med ordentliga måltider och mycket frukt, så kanske de där vita fläckarna på naglarna försvinner. Har ni hört det? Att sånna där vita fläckar kan vara ett tecken på järnbrist. Anyways...

Jag har ägnat kvällen åt att pimpa Idas blogg, fast nöjd är jag ju inte. Blogg.se är ganska begränsande, men jag har i alla fall repeterat lite css-koder och formatmallar, vilket är skitbra. Speciellt med tanke på att vi har en webbkurs nu, iofs flash, men ändå. Det är bra att repetera html med.

På torsdag är det Big Comedy i Aula Nordica, massa roliga komiker. Ska kolla om nån vill hänga på, annars blir det tshirttryckning och film med Hanna istället. Either way.

Nä, hörrni, jag skiter faktiskt i det här nu. Det finns en bra bok som väntar på mig ungefär sju meter bort.

Nothing's fine, I'm torn

En sån där kväll när det är svårt att somna. Tänker ett par steg för långt. Sådär som man gör.

Jag drabbades av en sådan lust att städa. Diska, dammsuga, dammtorka. Möblera om. Dekorera. Sortera papper. Lägga ut lägenheten på Blocket. Köpa de där hyllorna jag tänkt på så himla länge. Boka flygbiljett.
Jag vill åka nu. Nu. Precis den här minuten är jag exakt så less på det här att det inte finns något jag hellre skulle vilja göra än att hoppa på det där Lauda-planet, sova bort 30 timmar och landa i ett sensommarsoligt Sydney. Andra dagar är jag märkligt kluven. Inte så att jag ångrar mig, aldrig. Jag ser fram mot den här resan med en iver och en nervositet som liknar den av en andra dejt. För det är väl ungefär vad det är. Vår första dejt var fantastisk, Sydney visade upp alla sina bästa sidor och jag var glad och solbränd och hade fickorna fulla av pengar som brände. Det fanns ingenting som kunde gå fel. Den här gången är läget annorlunda, jag kan inte göra allt som faller mig in, och Sydney är svalare. Det kallas vinter, det som de har där när jag kommer. Vinter i allmänhet är ju inte något jag direkt älskar, men jag tror ändå att jag kan genomlida 17-20 plusgrader och lite vind.
Ändå handlar inte den här sömnlösheten om Sydney.

Jag har en känsla. (Woschka, major déjà vù) Jag har haft den förut. Jag har skrivit om den förut. Jag vet fortfarande inte vad den innebär, men jag tror att den är bra. Fast inatt känns den rätt dålig.
Jag överväger mina möjligheter och finner att de är oändliga.
Hela den här smstummeuppbyggande incidenten har nog, i kombination med en riven bit av en pappersservett, gett mig en fantastiskt confident-boost, trots allt. Och det är så himla skönt att det är så det är, och inte som det brukar vara. Du vet ju, eller hur?

Och här är något jag aldrig trodde att jag skulle säga, men jag saknar faktiskt jobbet. Jag har så himla mycket att berätta för Sanna nu. Över en vecka till jag jobbar nästa gång. Usch.

Och så för att avsluta on a high key (nej, jag vet, jag verkar aldrig kunna hålla mig till enbart svenska, tänk bara hur illa det kommer vara när jag bloggar från Australien!) så uppskattade pojkarna min tårta idag. Och kaffekokaren, som jag till slut tog med mig till Opti.café. Och kakorna. Jag tänkte att ju mindre kakor det finns kvar här hemma, desto mindre risk att jag äter upp dem själv. Ibland är jag så smart att jag skrämmer mig själv.

måndag, april 7

Those were gray days

Men vad ääär det här??
För det första så fungerade inte min hjärna riktigt igårkväll när jag ställde väckarklockan, och på grund av min egen dumhet vaknade jag därför en hel timme för tidigt imorse. Fast det gjorde inte så himla mycket, jag fick dra mig en stund i sängen, vilket alltid är nice. Nu har jag äntligen tagit mig upp, och vad möts jag av då? Regn. Regn och blåst. Och jag blir lätt illamående.
Rix Morgonzoo rapporterade från Port Douglas vid Stora barriärrevet. Där har jag varit, och jag kan upplysa er om att det är en av väldigt få städer i Australien som inte har något McDonalds. Detta på grund av att befolkningen helt enkelt vägrade låta dem komma in. De ville bevara fiskebygrejen, och det har de väl gjort. Good going aussies.

Idag är det en sån miniredovisning där vi ska repetera saker i flash, jag kan ju ingenting, så jag hakar på pojkarna och nickar och ler lite. Det funkar säkert. Sedan ska jag bjussa på tårta i Opti.lab, så om ni har vägarna förbi så är det bara att komma och frossa lite. Du är välkommen!

Nu ska jag ta mig en macka med ruccola, skinka, tomat, gurka och kanske en ostskiva. Eller en tallrik gröt? Fast det är så äckligt... men bra! Fiberhavregrynsgröt blir det idag. Ja.

söndag, april 6

It's a headache

Jag har varit för lat för att uppdatera på ett par dagar nu. Jag vet inte varför. Kanske är det roligt att vara lite oförutsägbar för en gångs skull.
Torsdagens middag med Ida o Co var nice, maten dög tydligen, så det var ju bra. Ida gjorde chokladsås till glassen också, så man gick ju inte och la sig hungrig direkt. Jag fick tillfälle att hänga lite med Arv också, vilket alltid är sweet.

Fredagens planer var att äta middag med farmor och sedan träffa Carro. Strax innan tre ringde dock mampap och upplyste mig så vänligt om att de var på väg hemåt, efter att nåt blivit tokigt med vattnet i stugan så att de inte längre kunde använda toaletten. Vilken tur att jag hade städat dagen innan!
Jag struntade i familjen och åkte på Dino med farmor. Himla god black and white! Sedan fikade vi hos henne också. Jag var lite lätt mätt när jag kom hem till familjen, där jag erbjöds pizza. I say no thanks. Vände mest bara i dörren dock, för sen ringde Carro och jag rejsade till Södermalm för ännu mer fika. Jag orkade inte röra mig sen, så vi placerade oss i soffan framför TVn. Himla gött att träffa Carro igen, det är inte ofta vi ses nuförtiden.

Lördag packade jag väskorna och körde norrut, med ett fyratimmarsstopp i Ankarsvik där jag lurade till mig lunch och fixade lite med Idas blogg. Var hemma i Umeå strax innan sju, grävde fram lite middag ur frysen och satte mig framför burken. Min kära välbekanta soffgrop. Vad jag har saknat den!

Idag handlade jag mat! En hel massa mat. Nyttig mat. Och en massa frukt. Frukt och fibrer, det är grejen nu, ett tag framöver. Så får vi se vad det gör för skillnad.

torsdag, april 3

För att satsa det sista på mirakel

Idag måste jag städa. Jo, faktiskt. Jag har levt i halvmisär nu i några dagar, men så kan man ju inte visa att man lever. Så idag, innan familjen Edblom-Viklund gör entré, ska det fejas. Dammsugas, i första hand. Vi vill ju inte att Arvid ska kvävas på en dammråtta.

Imorgon ska jag bjuda farmor på middag på Dinos, jag har aldrig ätit där, så det ska bli spännande. Matfors förändras utan mig.

Jag lyssnar igenom Håkans nya, I like it. Det är som det brukar med Håkan. Han sjunger sina falska toner så att de går rakt in och vrider om. Det finns som inget försvar.

Jag har snart sett färdigt på Reaper, fanns bara 13 avsnitt ute. Jag gillar inte serier som inte är färdiga! Orka vänta på nästa avsnitt liksom? Nej. Tror jag ska börja kolla på Xena - krigarprinsessan. Där har vi kvalitetsTV på högsta nivå.

onsdag, april 2

Kvaliteter hos en karl, recap och fortsättning

1. Han ska vara naturligt smal och smidig, alternativt vältränad utan att gilla att träna.
2. Inte överdrivet sportintresserad (och absolut inte fotboll)
3. Jägare, eller med önskan att ta jägarexamen (för att jag ska ha evig tillgång till älgkött)
4. Jag vill ha en man, han ska kunna laga min bil!
5. Aningens bekväm av sig, men inte för lat för att orka följa med mig när jag vill ut och fota.
6. På tal om att fota, han ska vara en villig modell.
7. Filmälskare är väl givet?
8. Han ska pusha mig att göra nya saker eller sådant jag behöver göra men inte orkar, utan att för den skull vara irriterande do-goodig.
9. Jag vill resa jorden runt, så därför måste han ha en äventyrslusta och en resfeber som matchar min, eller åtminstone förstå mig och följa med mig på resorna.
10. Han måste gilla djur, och han får absolut inte vara allergisk.
11. Han får inte vara kristen, eller på annat sätt sådär jobbigt religiös.
12. Han får inte vara rökare! Helst ska han inte snusa heller, men det kan vi arbeta runt.
13. Även om han inte gillar Dude where's my car så måste han förstå charmen i den och acceptera att andra tycker att den är rolig. Bäst är det naturligtvis om han också gillar den
14. Det vore ju himla smidigt om han var åtminstone en aning nördig, bara så jag inte känner mig ensam när jag sitter där framför datorn på kvällarna och han gnatar på mig att vi ska gå på promenad eller lära oss dreja krukor eller nåt. Kort sagt: han ska ha en dator, och han ska gilla att använda den
15. Han behöver inte vara nykterist, men jag skulle nog föredra om hans uppfattning om helgnöje inte var att gå ut på krogen och supa sig full varenda helg.
16. Lite elak, sådär så att man kan munhuggas.
17. Jag vet att det är praktiskt taget utdött, men romantik? Bara lite, snälla?
18. Tekniskt lagd vore sweet, och prylgalen som mig. Sådär så att vi kan dregla över plasmaTV och surroundanläggningar tillsammans.
19. Om han inte är intresserad av det jag gör så ska han i alla fall kunna låtsas ibland.
20. Lika mycket prat som verkstad. Säger han att han ska göra något så ska han göra det också.

Min mormors mormor

Varför luktar cigarettrök så sjukt äckligt? är frågan som har väckts idag. Varför kan de inte stoppa i nåt ämne som gör att det luktar gott? Det är ju ändå så mycket annat skit i dem, ett ämne till kan väl inte göra nån skillnad? Har vi inte kommit längre än såhär?
Som vissa regelbundna läsare kan gissa sig till så har jag varit hos mormor idag. Kom hem och fick genast slänga allt jag haft på mig i tvätten. Det är tur att håret är nyklippt så att det inte når till näsan när det är uppsatt, så jag slipper lukta på det.
Hos mormor fick jag i alla fall middag, vilket är bra, för jag orkar ju som inte laga nåt. Och så städade vi hennes garderober. Jag hittade roliga kläder, bland annat en kyrksjal som var över 100 år gammal. Lite coolt. Tänk hur det var på den tiden. Min mormors mormor hade den varje söndag. Det är ofattbart att min mormor har haft en mormor.

Jag fryser för övrigt en himla massa just nu. I sånna här lägen brukar mampap göra upp en eld i den öppna spisen, men eftersom jag är helt värdelös på sånt, min mångåriga scouterfarenhet till trots, så tror jag istället att jag kommer att få frysa. Och imorrn kommer det vara ännu kallare. Det är fan inte lätt när det är svårt.

Jag har ätit för mycket den här veckan. För mycket onyttigt. För mycket smörgåstårta, för mycket skrattande kossor, för mycket wienerbröd, för mycket cola. För mycket. Jag behöver min abslider.

Fast idag när jag provade klänningen från studentbalen så var den för stor. Hur underbart är inte det? Eller var den för stor redan då? Vi säger att jag blivit mindre. Roligare så.

Same same but different

Vad är det idag? Onsdag? Dagarna flyter liksom in i varandra.
Igår var jag på Birsta med Maggan, det var nice, han är bra sällskap faktiskt. Köpte mig en tröja på Monki och ett tårtfat på ÖB.

Jag borde verkligen städa upp lite här i huset, men det är ju så tråkigt. Det är även helt sjukt hur stökigt det kan bli på bara några dagar.

Inatt var det lite småsvårt att sova, en räv stod och skällde alldeles intill huset i säkert en halvtimme, vilket ju såklart gjorde hundarna alldeles galna, så att även de skällde. Då går det lite halvdåligt att sova, kan jag upplysa er om. Finns det hundar som aldrig skäller? Isåfall vill jag ha en sån.

Nu ska jag titta på ett avsnitt till av Reaper, sedan antingen diska eller dammsuga, och sedan ska jag iväg till Alnö för att lämna igen Leo och bli bjuden på mat hos mormor. Nice. =)

tisdag, april 1

Landsbygdsliv

Det är ett under att jag inte redan har blivit galen. Matfors är tomt. Ensamt. Ödsligt. Tack gode gud för Gilmore Girls klockan 15.15! Hundarna är rätt dryga också, det är jobbigt när de är tre och man omöjligt kan hålla i dem allihopa. De är ju inte direkt väluppfostrade heller... Men Leo får gå lös för det mesta, för honom kan man ändå ropa tillbaka. Jag ber en tyst bön till valfri gud att jag inte ska träffa på andra hundar när jag är ute och går. Hittills har det lyckats.
Men mormor kommer snart och hämtar Leo, då blir allt lite lättare. Jag ska försöka hitta på saker att aktivera mig med, funderade på en tur till Birsta idag. Inte för att jag vet vad jag skulle kunna handla. Vill ju iofs ha ett vitrinskåp... men det känns onödigt när jag ändå ska rensa ut lägenheten om några månader. Just det, jag borde lägga ut lägenheten på annons... men vem vill ha den från juli? Well, vi får se.

Jag ska ringa Opti.bones sen idag, så jag får höra vad jag kan hjälpa till med. Känner mig så göralös. Och elak, för att jag inte är där och styr upp saker och ting. Jag får ta och göra en tårta till dem. Ja, det kan jag köpa på Ikea... ett tårtfat med lock. Great, dagens planering är gjord!

Men först, Icas smörgåstårta och ett avsnitt Reaper.