Så vad melodifestivalen slut för den här gången, och vilken final! Dör jag nu så dör jag lycklig. Visst, jag misstänkte hela tiden att The Ark hade en bra chans att lyckas, men det var ändå helt underbart när de vann. =) I åratal har jag följt deras karriär, blivit besviken när de gick och blev lite mainstream men fortfarande ett troget fan, lyssnat på gamla låtar och blivit sådär lagom nostalgisk. Sådär som det ska vara. Och det är lika skönt varje gång jag kan bekräfta för mig själv att det verkligen är bra, att det verkligen är kvalitét. Och jag kan le åt vad de gör och vad de säger, för de är precis som de alltid har varit. Precis som förr. Jag känner mig frisk och upplyft. Det är nästan löjligt. Nej, det är definitivt löjligt. Jag är mycket löjlig. =) Men våga vara pinsam!
Jag tror de har en stor chans i Europa. Sanna mina ord.
I helgen har Karin varit här, och är det fortfarande. Det har varit skoj som tusan. Idag tog vi en promenad på nån timme, och sen kollade vi på Van Helsing och Moulin Rouge. Sen åkte vi och Zandra på tacobuffé, vilket var okej, men ingen jättehöjdare. Godare hemma. Sen schlagern då, och nu kollar vi på Shakespeare in love, romantisk så jag tror jag smäller av. Det är så man blir lite dimmig i synen.
Och så kameran då! Den är underbar, vacker, klickvänlig och i alla avseenden fantastisk. Förutom... det är nåt fel. Det blir fel på en del bilder. Det finns ingen rättvisa. Piss. Jag ska gå tillbaka på måndag och gnälla lite, det löser sig garanterat.
Anyway, le litegrann, ikväll ligger världen helt rätt. Vad som helst kan hända. =)
(Det blir såhär när saker och ting blir rätt för en gångs skull, bear with me)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar