Godmorgon!

Potatisbokstäver alltså.... ja, de var ju inte helt äckliga, men de var fan inte goda heller. Men sjukt kul att man kunde skriva saker med maten, det gör det ju lätt värt de 9.90:- som de kostade.
Det är morgon och jag sitter och försöker samla mig inför en lååååång föreläsning om Christensens alla göranden. Jag som inte ens har öppnat boken. Mest för att den ser så sanslöst tråkig ut. Och sen för att alla säger att den är tråkig. Det bådar inte gott mina vänner, det bådar inte gott. Jag är så himla trött, morgnar är inte för mig. Jag försökte peppa upp mig lite med Shout out louds såhär vid halv tio-tiden, kanske man kan väcka Zandra också, som verkar ha tagit ut sommarlov ett par veckor tidigt. Hon ska åka hem till Skåne på måndag eller tisdag nästa vecka... Känns himla trist, det är ju inte henne jag vill bli av med.
Jag är så tokigt varm om kinderna, vad kan det bero på?
Inatt drömde jag om en lägenhet som till viss del såg ut som en bunker, men som ändå var sjukt cool, och där det skulle passa fint med sånna där enorma konstnärliga tavlor 'a la Talelstuk. Tänkte på dem då, han ska tamentusan få göra en sån åt mig nån gång. Men den där lägenheten lär ju inte finnas i verkligeheten tyvärr. Ah, den var häftig. Sedan drömde jag om kattungen. =P Fast Ida hade lurat mig, den var inte svartvit, men den var himla söt, och jag gav den ett överskåp och en massa leksaker och sen tog jag kort. Ah, det var en lite smågalen dröm. Jag tror att jag drömde den eftersom jag strax innan jag somnade tänkte på Pricken, familjens katt, och att han nog inte kommer att finnas kvar så länge till.
Anyway, jag måste slänga på mig lite kläder och dra på skolan tror jag, det går inte an att sitta här hela dagen, fastän jag nog gärna skulle vilja.

Jag är så himla imponerad. Ibland. Ibland blir jag... stum. Är det inte otroligt?