Tidig morgon och att sova i soffan

Jag är så himla trött. Kanske för att jag klev upp tidigt imorse... kanske borde jag sova. Kanske...
Jag ställde klockan på kvart i sju imorse, föreläsningen började åtta (ÅTTA!!), gruvligt tidigt. Jag vaknade, tänkte: "vafaaaan!" och somnade om. Vaknade innan nio igen och tänkte att okejdå, till tio kan man kanske åka in i alla fall. Så jag släpade mitt sömniga arsele till skolan. Bara för att upptäcka att de redan var klara. Så jag satte mig i datorsalen och låtsades göra nån nytta ett tag, innan jag gav upp och började prata hus på msn med Ida. Vid halv tre var jag sjukt less och lämnade pojkarna åt sitt öde med Flashen. När jag varit hemma ett tag pratade jag med Erika på msn, hon påpekade att presenter vore trevligt till folk som fyllt år. (Hemskt ledsen, jag har ett sanslöst dåligt minne och väldigt lite tid ibland) Så jag gjorde ett akutbesök på stan för att inhandla några gåvor. Det vart ändå hyfsat bra.

I helgen ska troligtvis fröknarna Östman komma på besök, det ska bli himla skojsigt. Det är det bästa med att bo i denna gudsförgätna håla, det är mycket närmare till Övik, även om det inte är nästgårds.

Martina ligger och sover i soffan, efter att ha suttit här och irriterat mig i flera timmar. Vem pratar oavbrutet när man ser på dramatiska tvprogram? Och börjar bläddra på text-tv mitt i handlingen? Och BYTER KANAL utan att fråga?? Jag menar, seriöst, låt bli min tv! Och nu när hon ligger där och halvsover så ber hon mig sänka ljudet! Bah, gå och lägg dig i sängen människa. Men icke, för hon ska se Advokaterna. Och nu är det Advokaterna, och hon sover fortfarande, och när jag väckte henne sa hon: "mmmmneeeee..." och somnade om. Drygt. Jag ska stänga av skiten och gå och lägga mig tror jag. Och sådär, nu har jag skrivit av mig, solen skiner, världen är underbar.
Tjo!