Trasig tumme och stresskänslor

Min mamma skar mig i tummen. Ja, det är sant, rakt in i köttet bara! Och nageln. Jag är handikappad för livet. Eller åtminstone för några veckor framåt tills nageln växt tillbaka och jag kan ta bort det här fula bandaget. Jag funderar på att anmäla henne till nån sån där nämnd. Vi får se.

I övrigt, det kom ändå några igår, mormor hade ju med sig en hel hoper människor, förutom hennes dryga kompisar så kom även moster Karin, mormors syster, vilket var himla trevligt. Hon fyller ju år på samma dag som mig, så jag måste väl ringa henne på Onsdag och gratta.
Nu ska jag snart fara uppåt landet igen, men först en snabb visit till kusin Albin som fyller år idag. Hoppas på tårta och middag.

Det känns som att jag har missat massor i skolan, fastän det bara varit två små dagar. Men jag får hämta igen det som tusan till veckan, jag har lämnat bort hunden till moster Karin, så jag behöver i alla fall inte oroa mig för honom när jag är på skolan, vilket gör att jag kan vara där längre, och göra min grupp nöjd. Såg att Richard var med i den, han är ju sån överambitiös, så det lär ju behövas lite extra tid. Jösses, jag behöver semester.

Här är min tumme btw: