Aussie on the way

Vad är det för dag idag? Justja, onsdag. Jag har jobbat tisdag och onsdag, vilket suger även i vanliga fall. Just den här tvådagarskombinationen bjöd på både skrämselskott och en glädjande seger. Tisdag var i det hela taget en väldigt lugn dag, vi gjorde inte mycket, tog det lugnt och slappnade av. Uffe klagade på magknip, men det gör han jämt så jag fäste inte så stor vikt vid det. Efter middagen satt vi och spelade kort tillsammans, och det var så roligt, för det är första gången han har varit ens lite engagerad i att göra nåt. Men helt plötsligt gjorde han nån konstig min och sedan började han skaka. Han fick en kramp alltså, och jag trodde jag skulle dö på fläcken. Vad hade jag nu lärt mig att man skulle göra? Ingenting, kom jag fram till, vår utbildning på området suger. Så jag ropade på en sköterska, och tillsammans lyfte vi upp honom i hans säng för att ge honom kramplösande medel. När vi vände honom på sida slutade han dock krampa, så vi gav aldrig nåt stesolid. Skönt, de hade enormaste sprutan som de tänkte trycka upp där bak, jag som bara sett små suppar förut. Det var galet. Och himla läskigt. Men, nu är jag den erfarenheten rikare, och nästa gång är jag mer säker på vad jag ska göra. Fast mest önskar jag ju att det inte händer igen.
Det glädjande kom idag på förmiddagen. Nämnas kan också att den heta sjukgymnasten stötte på mig, vilket alltid är himla kul. =D Men det var inte det som är segern, nej, för när vi kom upp efter gympan och hade duschat och sådär så tog jag fram rakapparaten, som han kastade i väggen i vanlig ordning. Sedan tog jag fram rakhyvlar och se på tusan! Han började raka sig! Och det funkade på ena kinden, vilket tog typ... två timmar. Sedan blev han trött, så han fick vila, och när han vaknade vara han sitt vanliga vresiga jag igen. Inget mer rakande alltså, men ändå en seger! En enorm seger för mig, det kändes så himla bra. =D
Sen hade jag ett litet blodtrycksfall idag också, troligen på grund av att jag inte ätit nåt idag och väldigt dåligt i typ en och en halv vecka. Så jaa... jag har kommit fram till att man borde äta på dagarna.

I måndags var jag hos Danny och käkade tårta och spelade kort, han hade fyllt år och inte sagt nåt, så jag köpte en ananas till honom. För det är ju gott...

Och nu ringde precis Kate! Hon är i stockholm nu och har checkat in på hotell. Hon kommer imorrn på eftermiddagen och stannar till på onsdag. Bara till på onsdag. =( Vi måste klämma in allt vi ska hinna! Det här blir galet. Men bra ändå. Det roligaste var att när jag pratade med henne i telefon så gled jag rakt in i den underbara Australiensiska dialekten igen. Jag älskar den, den är så himla charmig. Jag saknar Australien. Jag vill ha Australien.

My god, jag är ledig!!