Idag är ännu en bra dag, trots det faktum att lillasyster Elina fann det lämpligt att rusa in i mitt rum halv sju imorse och fråga vart jag gjort av locktången. "Den är min", blev svaret, "den är i Umeå". Och jag väntade mig sura miner och kanske en och annan tår, men de uteblev och hon var lika glad för det ändå. Vilket kanske till viss del hade att göra med att idag var sista dagen i skolan innan sommarlovet, och vi skulle allesammans upp och gå på skolavslutning. Så jag masade mig upp ur sängen trots den tidiga timmen och gjorde mig redo för att vara kyrklig. Smet upp på läktaren i kyrkan, för att kunna ta bra kort, och fick mig där uppe en pratstund med min gamla mellanstadielärare Gunnar, som inte kan ha sommar utan en skolavslutning i kyrkan. Tog massor med bilder på Elina när hon sjöng med klassen och spelade gitarr, och det kändes som att det var sommar. Kanske behöver man en kyrklig dos för att det riktigt ska sjunka in?
Sedan var det picknick utanför skolan som gällde, och vi åt tårta och myste i solen och jag tvingade alla ungar att ställa upp sig för fotografering. Jag kanske borde bli skolfotograf ändå? Hmm... det tål att tänkas på. Sedan åkte vi hem och slappade i solen på altanen. Det är verkligen sommar idag. Och jag är så nöjd och så glad!
Igår tog jag på mig ett pass från 11 till 17 för att vi skulle kunna åka hem till Uffes lägenhet och kolla hur man gjorde där, hur det funkar och så. Lite trångt. Nej, jäkligt trångt är nog det rätta uttrycket. Men det blir nog bra till sist. Åkte och mötte upp Ida på stan efter jobbet, där vi traskade runt på Guldfynd för att hon och Martins pappa skulle ha nå presenter. Sedan var vi och kollade på färg och bård till hennes kök, och det är ju så himla roligt att göra om! Vi hittade en jättefin bård och en bra färg, och nu är Ida nån tusenlapp fattigare snart. Men helt klart värt det, det kommer bli jättefint. Sedan köpte vi mat på blå kiosken, som jag har längtat efter i snart ett år, och åkte upp på Martins jobb och käkade. Himla gott! Så åkte vi till Ida och satt ute på gräset, kollade på film och hade det mysigt. Kom hem halv tolv efter en riktigt fin dag. Solen gör mig så glad.
Alltså, det är ju som en berg- och dalbana allting, och ibland är man på topp och det finns inga bekymmer i världen, men ibland är man på botten och då går allt i svartvitt. Men oftast är man någonstans i mitten och trölar på, man står inte stilla men man kommer inte heller framåt. Det går runt bara, upprepar sig. Men hela den här veckan, egentligen ännu längre, ända sedan en eller två veckor innan skolan slutade, så har det känts bra! Som att kurvan är uppåtgående, som att allting äntligen rör sig framåt. Visst finns det fortfarande risk för att hela skiten brakar i backen och tar med sig precis allt i fallet, men just nu känns det inte som att det gör något. Det är sommar, det är sol, jag har jobb som innebär pengar, mina planer verkar gå i lås för det mesta den här sommaren. Det känns förjävla skönt.
Jag träffade Carro idag vid kyrkan också, jag saknar henne så tokigt mycket. Min ängel. Ska försöka få ihop en dejt med henne inom några dagar. Hon är så himla fin.
Sedan var det picknick utanför skolan som gällde, och vi åt tårta och myste i solen och jag tvingade alla ungar att ställa upp sig för fotografering. Jag kanske borde bli skolfotograf ändå? Hmm... det tål att tänkas på. Sedan åkte vi hem och slappade i solen på altanen. Det är verkligen sommar idag. Och jag är så nöjd och så glad!
Igår tog jag på mig ett pass från 11 till 17 för att vi skulle kunna åka hem till Uffes lägenhet och kolla hur man gjorde där, hur det funkar och så. Lite trångt. Nej, jäkligt trångt är nog det rätta uttrycket. Men det blir nog bra till sist. Åkte och mötte upp Ida på stan efter jobbet, där vi traskade runt på Guldfynd för att hon och Martins pappa skulle ha nå presenter. Sedan var vi och kollade på färg och bård till hennes kök, och det är ju så himla roligt att göra om! Vi hittade en jättefin bård och en bra färg, och nu är Ida nån tusenlapp fattigare snart. Men helt klart värt det, det kommer bli jättefint. Sedan köpte vi mat på blå kiosken, som jag har längtat efter i snart ett år, och åkte upp på Martins jobb och käkade. Himla gott! Så åkte vi till Ida och satt ute på gräset, kollade på film och hade det mysigt. Kom hem halv tolv efter en riktigt fin dag. Solen gör mig så glad.
Alltså, det är ju som en berg- och dalbana allting, och ibland är man på topp och det finns inga bekymmer i världen, men ibland är man på botten och då går allt i svartvitt. Men oftast är man någonstans i mitten och trölar på, man står inte stilla men man kommer inte heller framåt. Det går runt bara, upprepar sig. Men hela den här veckan, egentligen ännu längre, ända sedan en eller två veckor innan skolan slutade, så har det känts bra! Som att kurvan är uppåtgående, som att allting äntligen rör sig framåt. Visst finns det fortfarande risk för att hela skiten brakar i backen och tar med sig precis allt i fallet, men just nu känns det inte som att det gör något. Det är sommar, det är sol, jag har jobb som innebär pengar, mina planer verkar gå i lås för det mesta den här sommaren. Det känns förjävla skönt.
Jag träffade Carro idag vid kyrkan också, jag saknar henne så tokigt mycket. Min ängel. Ska försöka få ihop en dejt med henne inom några dagar. Hon är så himla fin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar