... vill inte klibba fast

Jag har ett starkt behov av att undvika att plugga. Och jag tänker gång på gång på hur underbart det vore att släppa allt och åka utomlands ett par månader. Det kliar under fötterna! Jag vill uppleva något nytt. Jag kan det här stället nu, det ger mig inget mer för tillfället. En liten tripp till Afrika? Roadtrip genom USA? Tillbaka till Australien? Eller Asien? Jag vill göra allt! Men samtidigt känns det nödvändigt att göra klart den här skiten, även om jag mer och mer tvivlar på att jag kan få de jobb jag vill ha när jag är klar. Men jag vet ju inte. Kanske?
Jag kanske borde ta en weekendresa nånstans, bara för att stilla mitt behov ett tag. Men vem är på i fyra dagar till Paris? Jag orkar inte vänta på att folk ska ha tid. Jag behöver boka resan så att jag vet att jag är på väg. Ida?

Igår var Joanna här och slöade i soffan, och på torsdagen kom Erika och glodde en rulle. Det är alltid trevligt med sällskap. Idag ska jag försöka ta mig till Djurmagazinet och sen MÅSTE jag plugga, för gud vet att jag inte har läst särskilt mycket i den där boken. Den intresserar mig helt enkelt inte.

Jag har en skum smak av målarfärg i munnen, för skåpluckorna luktar fortfarande och mina ballerina verkar ta åt sig av lukten rätt fort. Jag åt en kaka som smakade målarfärg. Det suger ju.

Det är inte lätt när det är svårt, that's the story of my life.