Kaffe och kaka

Nu är jag inte nervös längre, istället är jag utmattad. Nej, det kanske var fel ord... jag är tom. Nej... uttömd? Slagen? Äsch, det räcker väl kanske att säga att jag är nöjd. Att det blev så himla mycket bättre än jag hade trott. Eller ja, vad hade jag trott? Det blev bra i alla fall! Fick beröm för mitt kaffe, fast han vågade väl inte annat.

Och nu... vet jag inte vad jag ska göra. Hm.