Jorden runt på 14 dagar?

Så var man i Umeå. Igen. Det var ett jäkla rännande måste jag säga. Jag har en gång för alla insett att jag hatar att åka buss. Hälften av tiden spenderade jag med att apatiskt stirra ut i det odefinierbara mörkret och fundera på hur underligt livet är.
Vi är inne på den tredje dagen av tystnad nu. Total tystnad. Och även om jag inte direkt deppar ihop så kan jag ändå känna att jag saknar Johnnys sammetslena stämma retsamt proklamera att han minsann har en burk med smuts. Det känns dessutom som att det är fel på något sätt, att det inte ens har gjorts några försök. Men min tysta irritation kanske var för uppenbar. Kanske lika bra det. Jag har kollat på alldeles för mycket film för att det här ska duga. Det är ingen som jagar mig på motorcykel med en ormbunke som passagerare för att jag inte ska åka min väg. Det borde det vara.

Dagen har varit lång. Alldeles för lång. Var på ikea och köpte presentkort, sen JC för ett par jeans, sedan mathandlade jag med mamma inför deras fjällresa och sedan tog jag bussen klockan fyra. Nu har jag precis kommit hem till lägenheten och borde väl egentligen samla mig inför redovisningen imorgon. Klockan nio. Vems idiotidé var det?