Let's give it another try

Pörskans vad det ska vara svårt att sova då. Jag var verkligen trött idag, och tänkte att en tidig kväll skulle göra mig gott, men kroppen och knoppen höll tydligen inte med. Så då passar det ju fint att blogga av sig lite sånt som upptar den extremt begränsade ytan innanför skallbenet.
Även fast det mest är samma gamla vanliga historier. Jag fick höra idag att jag fått en ny läsare till bloggen, på grund av min fräcka skrivstil. Jag tar till mig... berömmet?... och hälsar dig välkommen. Det är dock fortfarande 9 personer jag inte vet vilka det är. Fast som ni märker så påverkar det ju inte nämnvärt vad jag skriver. Jag kan helt enkelt inte begränsa mig så, istället får alla lämpliga och olämpliga människor där ute läsa hur mycket de vill. Tänk vad mycket man kan lära sig om mig och mitt ofantligt spännande liv genom att läsa min blogg! Nästan mer än när man träffar mig på riktigt.

Anyways, jag vet att ni alla håller på att spricka av längtan efter nästa rafflande uppdatering, så här kommer den senaste tiden i korta ordalag:
Torsdag var det skola och sånt där, jätteskoj. Sedan jobb från fyra. Jag städade hos S, sedan kollade vi på So you think you can dance-finalen och jag blev lite småsur på att Daniel inte gick till slutfinal, menmen. Mona vann iaf, och hon var duktig.
Gick av jobbet åtta imorse, varpå jag drog vidare till skolan, via duschen hemma. Jag satt faktiskt själv i Flash idag, trots mina begränsade kunskaper, och jag kunde faktiskt det mesta själv! Jag måste ha lärt mig något ändå. Gjorde en del! Sedan tvingade jag Musten att byta bromsvajer på min cykel, eftersom jag nu har cyklat i två veckor utan bromsar. Det tog lite tid, men jösses vilka bromsar jag har! Nästan farligt, jag har fasen inte kunnat bromsa ordentligt sen jag var tretton. Sedan hade Ogge tjatat på att jag skulle dra till ängarna och möta upp några i klassen som var och kollade på brännbollsyran som härjar i Umeå den här helgen. Sagt och gjort, jag drog dit och vi satt i gräset och det var kallt men rätt trevligt. M underhöll mig med sina planer på att gifta sig med hela Barba-laget som spelade på planen framför oss. Var väl där till fem nångång, sedan promenerade jag med Ogge hem. Han försökte även övertala mig att följa med ut och festa ikväll, men som den torra nykterist jag är tackade jag bestämt nej. Dels för att jag inte är överförtjust i hälften av människorna där, men mest för att jag ska jobba 24timmarspasset imorgon.
Istället blev det kladdkaka och en kopp te framför en skitfilm där alla bara dog. Ja. Och sen sängen då. Nu.

Och andra nyheter: Yes, ni behöver inte oroa er längre, Internet ingår i rummet i Sydney, ni som är uppe mitt i natten kommer att kunna prata med mig på msn, jag lovar. Nångång. Om jag inte är ute och letar hunkar. Risken är stor. Jag lovar, där nere går det tre hunkar på varje ful jävel. I like my odds.

Men jaja, imorgon jobb som sagt, så jag ska väl göra ett försök till med sängen. Tar med mig mackie på jobbet tror jag. Jag laddar för ett tårdrypande inlägg om hur mycket jag kommer att sakna Z när hon flyttar till sin sviniga pojkvän i england. Det kommer att bli intensivt, bäst ni är beredda med pappersnäsdukarna.

Jag har förresten kommit att tänka på ett citat från ett annat liv, de senaste dagarna har det dykt upp i huvudet om och om igen, även om det är känt för att poppa upp lite oregelbundet annars också. Men just den här veckan har det varit väldigt ofta.
Ni som känner mig har säkert hört det, men ni har ingen aning om var det kommer ifrån. Visst är det spännande?

"Jag sover inte, jag blinkar bara långsamt"