Nej, hon är fortfarande inte tillbaka. Och jag har letat. Och letat. Joanna har letat. Och om jag frågade, och hon kunde svara, så skulle säkert Inch säga att hon också har letat. Men Pix är borta. Och ni säger att hon säkert kommer tillbaka, att katter gör sådär och att jag inte ska oroa mig. Men det gör jag ju. Hur skulle jag kunna låta bli? Det är ju ändå min bäbis vi pratar om, mitt sällskap, min första kärlek. Hon har inte varit borta längre än en timme förut, om man inte räknar den gången hon gömde sig i extrarummet i Matfors hela dagen. Men det har gått över ett dygn och hon är inte tillbaka. Det gör mig ledsen. Och det gör att jag vill sitta här och stirra på balkongdörren dygnet runt. För hon måste väl komma tillbaka? Till slut måste hon väl komma tillbaka? Men vad gör jag om hon inte gör det? Min bäbis...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar