Luleå. Igen.

Mmm... Luleå... Det är en jäkla bit att köra åt fel håll, men just nu känns det verkligen som att det var värt det. Jag ligger i soffan under täcket med tvn igång, datorn i knäet och är nästan totalt avslappnad. Syster gav mig massage, det gjorde ont, men nu är det skönt. Mjukt. Som jag har glömt att det kan kännas. Jag tänkte att massage är något man borde få då och då, att det behövs när man sitter stilla så mycket som jag. Så jag kollade upp massage på UWS campus, och det visar sig att det finns, och att det kostar 150:-/gång. Helt perfekt pris ju! Det kan man unna sig. Sedan fortsatte jag med att kolla upp träningslokaler och aktiviteter, och så hamnade jag på kartan över Kingston campus i Penrith, där jag ska gå. Och så ser jag att huset där samtliga av mina lektioner kommer att hållas ligger näst närmast studentboendet av alla byggnader på campus. Wohooo, perfekt när man är lat som jag!
Det känns bättre och bättre, i och med att jag får mer och mer koll. Koll är liksom grejen med att vara positiv. Om man har koll så vet man ungefär vad man kan vänta sig, och det gör det lättare att förbereda sig. Jag gillar att vara förberedd. 27 dagar kvar nu.

I övrigt idag har vi varit och ätit på kina (yes, syster bjöd!) och sedan spelat minigolf. Jag förlorade med tre poäng mot Jonas, det var surt. Och så Mattias då, som gjorde min dag med att tacka ja till lägenheten. Han är rätt perfekt, om han inte är stökig vill säga, men det vet man ju aldrig i förväg. Han vill hyra från 1a juli till årsskiftet, med möbler och telefon och internet. Plus att han har katt. En man med en katt. Så charmigt. Han är 86a också, det är en fin årgång. På tisdag kommer han förbi för att titta på lägenheten, då får vi se hur han verkar.

Nu måste jag verkligen sova, Jonas lär kliva upp sju för att åka på jobbet, och då kommer jag vakna. Nackdelen med att sova på soffan... en av nackdelarna.

Sammanfattningsvis: En bra dag. Det kunde definitivt ha varit sämre.