Du skrämmer mig inte

Ni som känner mig vet att jag inte brukar bli särskilt påverkad av skräckfilmer, jag har ett sätt att bara skratta bort faran och se det komiska i hela situationen. Vanligtvis, det finns ju alltid undantag. Jag har dock upptäckt att det nog bara gäller i sällskap med andra. För här, när jag ser film för att undvika att plugga, sitter jag nästan och biter på naglarna. Jag pausar konstant för att hämta något att gnaga på eller för att gå på toaletten. Kan inte sitta still. Vågar inte låta känslan övermanna mig helt, vill inte fastna i filmen. Så olikt mig i vanliga fall. För jag gillar ju skräckfilm, tycker om att bli skrämd, av någon underlig anledning. Men det kanske är så enkelt att jag behöver styrkan hos sällskap, någon att gömma mig bredvid, tillsammans med. Kanske är det allt man behöver, någon att gömma sig bredvid när man kollar på skräckfilm.