En fakturafråga

Idag upptäckte jag att man får betala med faktura på Apoteket. En jävla tur det, när man sitter där med sina livsnödvändiga piller i handen och kortmaskinen bara skrattar åt en. "195 kronor? Hahaha, trodde du verkligen att du hade nästan TVÅHUNDRA spänn på kontot?!" Jävla manick. Så jag och den snälla tanten i kassan klurade litegrann på hur vi skulle lösa det ända tills jag uppgivet kläckte ur mig ett: "ehh... det finns ingen chans att man kan betala med faktura..?" Och se på tusan, det kan man. Så, nu har jag till i slutet av månaden på mig att hitta de där 195 kronorna. Men å den positiva sidan fick jag höra nåt rykte om att depositen från campus på UWS äntligen ska landa på kontot i början på nästa vecka. Välbehövligt, absolut. Dessutom fick jag äntligen folket på instutionen att få fingrarna ur arselet och föra in mina betyg i Ladok, så jag ringde CSN och talade om det för dem. Kanske, kanske, kanske kan de skynda sig lite med att fatta beslut så jag åtminstone har studiemedlet till det är dags att betala räkningar.
Det kanske ljusnar hörrni. Fast om det händer nåt mer så bryter jag nog ihop och gråter ett tag. Ett rätt långt tag.

I övrigt har jag gett mig på den fantastiska avhandlingen A Measure of Fun som allas vår Lotta har skrivit. Jag tror jag hört allt förut, men jag minns ingenting. Tokigt hur det kan bli. Den ska i alla fall tragglas. Gud så roligt. Kom igenom 30 sidor innan jag somnade. Erika, jag behöver dig.