Här på jobbet har ingenting förändrats egentligen. I stort sett allt är precis detsamma som innan jag for. Varenda kastrull och varenda tallrik verkar ha stått orörd sedan i juli. Underligt det där, hur vissa saker liksom stannar i tiden.
Drog valda delar av historien i alla fall för S, det som kändes lagom. Orkade inte riktigt utveckla historierna, men det kändes som att det inte spelade någon roll.
Nu sitter jag vid köksbordet och är spänd på att se ifall jag kommer att bli tvungen att jobba 24 timmar i sträck eller bara 15 ikväll och 15 imorgon kväll. Det råder nämligen assistentbrist och dum som jag är erbjuder jag mig att ta dagspasset imorrn istället för kvällspasset, trots att jag ändå måste åka på jobbmiddag på kvällen. Skulle alltså i stort sett betyda att jag skulle spendera nästan 30 timmar i sträck i sällskap med jobbmänniskorna... Eh... nja.
Gud vad sakta tiden går jämt.
Drog valda delar av historien i alla fall för S, det som kändes lagom. Orkade inte riktigt utveckla historierna, men det kändes som att det inte spelade någon roll.
Nu sitter jag vid köksbordet och är spänd på att se ifall jag kommer att bli tvungen att jobba 24 timmar i sträck eller bara 15 ikväll och 15 imorgon kväll. Det råder nämligen assistentbrist och dum som jag är erbjuder jag mig att ta dagspasset imorrn istället för kvällspasset, trots att jag ändå måste åka på jobbmiddag på kvällen. Skulle alltså i stort sett betyda att jag skulle spendera nästan 30 timmar i sträck i sällskap med jobbmänniskorna... Eh... nja.
Gud vad sakta tiden går jämt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar