Undrar hur värt det är med en planering när man knappt följer den? Fast jag gillar den ändå.
Idag började jag med att försöka tvångsstarta micran med hjälp av Joanna (Tack för erbjudandet btw Erica, men jag jobbade på lördagen så jag tänkte att jag tvingar grannen istället). Tyvärr är ju min micra lite trött... vi fick igång den med hjälp av startkablarna, men sedan var ju tanken att jag skulle köra omkring i en timme för att ladda det, men när min bil bara dör så fort jag saktar in så gick det ju lite halvkasst. Jag kom inte ens ut från parkeringen. Tre gånger startkablade vi bilen. Till slut bogserade vi ut bilen från sin snökokong och puttade in den på en plogad plats. Så att plogbilen åtminstone kan få ploga den där parkeringsplatsen som jag har ockuperat i typ två veckor. Är detta slutet på min älskade micra?
Efter det hade jag en helt fantastisk konversation med Saknaden, så fantastiskt att det där med frukost och lunch helt glömdes bort och plötsligt var klockan fyra (två på natten deras tid) och jag slängde i mig två ostmackor och en bit pavlova och hämtade upp badmintonracketet från förrådet för sedan kom Joanna och det var dags för badminton på Iksu!
Den var himla rolig faktiskt, äntligen en motionsform där jag får vara lite duktig. Fan vad jag krossade motståndet! Och svettig blev jag, och träningsvärk kommer jag få. Men himla fint. Vi avslutade träningen med lite magövningar i gymmet och sedan brummade vi hem för att äta middag.
Nu har jag diskat berget av disk från gårdagen, Joanna har varit här och hjälpt mig med pavlovan och jag är nyduschad och iklädd pyjamas.
Jag är nöjd med den här dagen. Den får godkänt. Även fast det inte blev några semlor.
Idag började jag med att försöka tvångsstarta micran med hjälp av Joanna (Tack för erbjudandet btw Erica, men jag jobbade på lördagen så jag tänkte att jag tvingar grannen istället). Tyvärr är ju min micra lite trött... vi fick igång den med hjälp av startkablarna, men sedan var ju tanken att jag skulle köra omkring i en timme för att ladda det, men när min bil bara dör så fort jag saktar in så gick det ju lite halvkasst. Jag kom inte ens ut från parkeringen. Tre gånger startkablade vi bilen. Till slut bogserade vi ut bilen från sin snökokong och puttade in den på en plogad plats. Så att plogbilen åtminstone kan få ploga den där parkeringsplatsen som jag har ockuperat i typ två veckor. Är detta slutet på min älskade micra?
Efter det hade jag en helt fantastisk konversation med Saknaden, så fantastiskt att det där med frukost och lunch helt glömdes bort och plötsligt var klockan fyra (två på natten deras tid) och jag slängde i mig två ostmackor och en bit pavlova och hämtade upp badmintonracketet från förrådet för sedan kom Joanna och det var dags för badminton på Iksu!
Den var himla rolig faktiskt, äntligen en motionsform där jag får vara lite duktig. Fan vad jag krossade motståndet! Och svettig blev jag, och träningsvärk kommer jag få. Men himla fint. Vi avslutade träningen med lite magövningar i gymmet och sedan brummade vi hem för att äta middag.
Nu har jag diskat berget av disk från gårdagen, Joanna har varit här och hjälpt mig med pavlovan och jag är nyduschad och iklädd pyjamas.
Jag är nöjd med den här dagen. Den får godkänt. Även fast det inte blev några semlor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar