torsdag, februari 19

The sweet is never sweet without the sour

Ibland tänker jag bakåt på saker som hänt. Vardagliga saker. Typ som när mormor ringde sist. Tänker att det var ju skitlänge sen, jag borde kanske ringa henne. Men, så tänker jag till lite, och inser att det bara var förra veckan. Hur kan det vara förra veckan när det känns som flera månader? Det är det där med tid igen. Den där jävla tiden. Aldrig i synk.

Torsdag. Jag har lite svårt att andas. Bara lite sådär. Som att lungorna aldrig riktigt fylls med luft.
Borde skriva artikelanalys men jag har inga akademiska ord att bjuda på. Låt mig slippa.

Mitt köksbord vittnar om mitt liv, på ett ganska intressant sätt. En fjärdedels Marabou Mjölkchoklad, en bläckpenna från Olympus, mitt pass, två våtservetter från Cathay Pacific, bilnycklarna och ett vykort från North Carolina. Därtill min dator, en kopp te och en lapp jag inte kunnat slänga fast den inte betyder någonting. "Ring mig". Som strössel på detta en helvetes massa katthår. För det är ju så det är, att vara djurägare.

Det snöar. Har det inte snöat nog nu?

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har också lite svårt att andas. Blev toksjuk över natten...

Anonym sa...

Mitt lilla köksbord är fullt av brödsmulor. Hatar brödsmulor de är i vägen när man ska äta.