Jävla minusgrader. Jamen orka! Det får fan bli vår nu snart, jag orkar inte med det här.
Vår. Minns ni den?
Ibland är det svårt att förstå att för två månader sedan var jag fortfarande i paradiset. Solen sken, jag önskade att tiden skulle stå still. Den sista dagen med saknaden, den sista kvällen. Hur jag inte ville gå och lägga mig, ville hindra morgondagen från att komma. Minns ni? Två månader. Inget att räkna med i längden. Men två månader som har känts som två år. Och nu sitter jag med sju månader mellan mig och paradiset. Sju månader och fem dagar. Som min granne så vänligt påpekade: "Det är ju en hel livstid!"
Jag skrev ett personligt brev inatt, som jag tänkte skicka iväg till lite företag jag är intresserad av att jobba på. Får se om det leder nånstans. Woho.
Vår. Minns ni den?
Ibland är det svårt att förstå att för två månader sedan var jag fortfarande i paradiset. Solen sken, jag önskade att tiden skulle stå still. Den sista dagen med saknaden, den sista kvällen. Hur jag inte ville gå och lägga mig, ville hindra morgondagen från att komma. Minns ni? Två månader. Inget att räkna med i längden. Men två månader som har känts som två år. Och nu sitter jag med sju månader mellan mig och paradiset. Sju månader och fem dagar. Som min granne så vänligt påpekade: "Det är ju en hel livstid!"
Jag skrev ett personligt brev inatt, som jag tänkte skicka iväg till lite företag jag är intresserad av att jobba på. Får se om det leder nånstans. Woho.
1 kommentar:
Hoppas! Hoppas! Hoppas!
Skicka en kommentar