Jag luktar potatis

Jag hatar potatis. Det låter ju jättekonstigt, potatis som är så svenskt och fint. Nej, potatis är djävulens tillbehör. Just idag finns det ingenting bra med potatis.
När det ska bjudas på mat till ett 40-tal människor så duger det aldrig med ris, varför är det så? Eller pasta, varför får man inte bjuda på pasta? Nä, det ska alltid vara potatis. Som en direkt följd av detta har jag spenderat min fredagskväll med att borsta potatis. Sisådär 20 kilo av de smutsiga knölarna. Jag och lillasyster satt på varsin pall vid badkaret och skrubbade potatis med brödpenslar, i brist på annat. I slutändan gick vi dock över till en sprillans ny rotborste, det blev fan så mycket lättare då. Men helvete, min rygg värker och jag vill aldrig mer se en potatis i mitt liv. Eller tills jag blir hungrig imorgon.

I övrigt har jag och storasyster rensat ut halva vår barndom från förrådsrummet i källaren, kört en massa på tippen och lite annat till Fyndlagret. Det blev lite mer plats över i förrådet, så nu kanske jag får in mina prylar när jag flyttar. Wohooo! Dessutom tjänade vi 200:- på skiten vi sålde.

Imorgon är det äntligen dags för kalaset, sedan ska det bara diskas och städas efteråt så får jag äntligen ta det lugnt ett tag. Det ska bli skönt att komma hem igen. Faktiskt.