Så går några dagar till

Snart fredag, snart slut på veckan. Nästa vecka känns ljusare, då jobbar jag mina sista pass och borde ha packat ner det allra mesta hemma i lägenheten. Jag får även börja räkna på vecka fyra. Men det är långt till måndag. Mycket ska hinnas med. Tiden går så förskräckligt sakta, ni anar inte. En dag är en vecka lång, en vecka mer än en månad.

På sju månader har jag inte ändrat mig. Jag har inte känt att de andra alternativen som faktiskt finns lockat mer. Jag har väntat, otåligt och klagosamt, på att få göra det enda som känns rätt. Fast det kanske är just därför. Jag ställde in mig på nånting och nu är det omöjligt att släppa det. Jovisst har jag velat, funderat fram och tillbaka på vad som egentligen är det smarta valet. Men idag, fyra veckor och tre dagar innan avfärd, är jag övertygad om att det kommer bli hur bra som helst. För det är ju ett äventyr. Och oavsett hur äventyr utspelar sig är det ändå just det, en upplevelse att växa av. Man kan komma så långt om man bara vågar chansa.

Och Lindt café har ju så himla god varm choklad...