Jag älskar mitt nya rum! Och för första gången i mitt liv har jag en vuxensäng! Det vill säga en dubbelsäng... Jag vet, det är ganska otroligt, men det är sant. Jag har haft samma enkelsäng i nästan femton år. Den fick dock inte följa med hem till Matfors igen, eftersom den varken fick plats på släpet eller i förrådsrummet. Istället skänkte jag den till Returmarknaden i Umeå som blev mycket glada. Tror jag, det är svårt att se på de där surnissarna att de är glada.
I alla fall, tillbaka till min nya säng! Eller ja, det är ju Carlys säng egentligen, men det följde med rummet. Jag fick dessutom Seans täcke, som är Queen-size = enormt. I måndags var jag och köpte sängkläder, och även om jag hade tänkt mig billigaste möjliga så slutade det ändå med att jag köpte det finaste jag såg. Det är mörkblått med ett mycket vuxet mönster i mitten och två matchande örngott. Jag är nästan löjligt stolt och det följer defintivt med hem igen, oavsett vikt på resväskan.
Där har vi en grej till jag hade tänkt skriva om... Ofta har jag tänkt: "när jag åker hem..." om olika saker. Men jag har kommit på mig själv med att mer och mer tänka: "om jag åker hem...". Nu är det ju så att det är mer än att bara bestämma sig för något, för det finns en miljon regler som säger att det vore enormt krångligt för mig att stanna kvar, om jag inte vill lägga ut många, många tusenlappar på att studera något. Men det här känns verkligen som hemma. Som något jag kan leva med, åtminstone för några år. Och jag hoppas ur djupet av mitt hjärta att jag inte tvingas åka hem igen utan att vara redo för det. Jag vet inte om det skulle gå. Jag har aldrig längtat efter något så mycket som jag längtade efter att komma tillbaka hit, och jag har aldrig fattat ett beslut som har känts så rätt.
Om jag ska vara ärlig finns det nog bara en sak som skulle kunna få mig att längta hem igen. Mer om det i framtiden. Kanske.
Imorgon ska jag jobba, och jag ser till och med fram emot det. Jag har fått designa lite grejer på jobbet, och det var jätteroligt att faktiskt jobba med något som jag har utbildning i. Imorgon ska jag fortsätta med en flyer och sedan ge mig på något så exklusivt som en Dry Cleaning Docket. Häftigt, inte sant?
I alla fall, tillbaka till min nya säng! Eller ja, det är ju Carlys säng egentligen, men det följde med rummet. Jag fick dessutom Seans täcke, som är Queen-size = enormt. I måndags var jag och köpte sängkläder, och även om jag hade tänkt mig billigaste möjliga så slutade det ändå med att jag köpte det finaste jag såg. Det är mörkblått med ett mycket vuxet mönster i mitten och två matchande örngott. Jag är nästan löjligt stolt och det följer defintivt med hem igen, oavsett vikt på resväskan.
Där har vi en grej till jag hade tänkt skriva om... Ofta har jag tänkt: "när jag åker hem..." om olika saker. Men jag har kommit på mig själv med att mer och mer tänka: "om jag åker hem...". Nu är det ju så att det är mer än att bara bestämma sig för något, för det finns en miljon regler som säger att det vore enormt krångligt för mig att stanna kvar, om jag inte vill lägga ut många, många tusenlappar på att studera något. Men det här känns verkligen som hemma. Som något jag kan leva med, åtminstone för några år. Och jag hoppas ur djupet av mitt hjärta att jag inte tvingas åka hem igen utan att vara redo för det. Jag vet inte om det skulle gå. Jag har aldrig längtat efter något så mycket som jag längtade efter att komma tillbaka hit, och jag har aldrig fattat ett beslut som har känts så rätt.
Om jag ska vara ärlig finns det nog bara en sak som skulle kunna få mig att längta hem igen. Mer om det i framtiden. Kanske.
Imorgon ska jag jobba, och jag ser till och med fram emot det. Jag har fått designa lite grejer på jobbet, och det var jätteroligt att faktiskt jobba med något som jag har utbildning i. Imorgon ska jag fortsätta med en flyer och sedan ge mig på något så exklusivt som en Dry Cleaning Docket. Häftigt, inte sant?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar