Beslutsfattande

Det är mycket som är krångligt i livet. Ingenting har liksom fallit på plats än, men det hade jag nog inte väntat mig heller. Trots arbetslöshet och frustration så tycker jag att det går bra. Jag menar, mycket bättre än väntat. Jag vältrar mig inte i självömkan, jag försöker blicka framåt och hitta nya vägar att gå. Ibland är det svårare. Men i stort sett så går det oväntat bra. Det får man ju vara glad över.

Så. Jag har bestämt mig för att tacka nej till Spanienjobbet, mest bara för att jag faktiskt inte har råd att flytta, minst av allt till ett annat land. Blir så tråkigt att sova på en luftmadrass någon längre tid. Jag orkar bara inte med den där övergångsperioden, jag har inte nog med energi för att göra en sådan flytt just nu. Kanske om jag tyckte att livet var lite roligare skulle jag våga chansa. Men jag tror jag måste balansera upp mig själv litegrann först. Hitta en ny bas, komma ikapp med livet liksom.

Så ja, då var det bestämt då. Wo...ho...