Brist på engagemang

Jag känner att jag distanserar mig lite från vissa människor som jag alltid har försökt att hålla en stark kontakt med. Det är som att jag äntligen har insett att om det krävs att jag alltid är dem till lags så är det inte värt det. Jag har tröttnat på att böja mig, på att anstränga mig för att upprätthålla relationer som faktiskt inte ger mig särskilt mycket i utbyte. Man blir bara besviken i sådana situationer, besviken för att man gång på gång får för sig att det kommer bli annorlunda från och med nu. För att man gång på gång har återkommit till den här människan, gett denne en andra, tredje och femtionde chans att visa att jag är lika viktig för den som den är för mig. Så jag kanske distansierar mig lite nu. Har kanske tappat drivet en aning. Lusten att umgås med människor som inte specifikt uttrycker att de önskar umgås med mig.

Sen det här som A har startat upp. Alltså du, inte så att jag inte vill ha det, men det kräver engagemang och ansträngning, och jag vet inte om jag orkar det just nu. Jag vill gärna, men innerst inne vet jag ju att det jag egentligen vill ha är något helt annat. Inte börja om från början, utan fortsätta med det jag påbörjat. Men å andra sidan... varför inte? Jo just det... kluvet var det ja.