Framtidsfrustration

Jag är så himla trött på att inte vara påväg nånstans. Jag vet att jag inte ens varit hemma i två månader än, men det är så förbannat frustrerande att liksom bara vara på stand-by hela tiden. Det känns som att jag väntar på något, och att det är himla svårt att nå fram.
Vad ska man göra? Hur kommer man vidare? Vad är planen när man har begränsade medel för att planera? Jag vill så himla mycket! Jag förstår bara inte hur jag ska börja. Vart.