Instinktivt tänker jag vid havet utanför Sydney. Jag älskar hur vågorna slår mot klipporna och de mäktiga fåglarna som cirklar över vattenbrynet. Jag älskar doften av hav, värmen i luften och känslan av att vara i paradiset. Jag saknar mitt andra hemland och färgerna som verkar så mycket klarare där. Jag älskar hur varje dag känns som en semester.
Men så tänker jag lite längre, och minns ett annat hav vid en annan strand. En brygga och betydligt mindre vågor många tusen mil från de andra. Samma doft, samma känsla. En sol som värmer på ett annat sätt. Jag minns min barndoms somrar och känslan av att här hör jag hemma. Bryggan nere vid vattnet i vår sommarstuga. Den jag är tveksam till om jag får besöka igen, men på många sätt min absoluta favoritplats när jag var liten.
Det kanske är den känslan jag letat efter. Det är nog inte en specifik plats, vilket är tur för mig, eftersom jag inte verkar kunna stanna på en plats längre än drygt ett år. Jag kanske kan hitta en ny favoritplats här i närheten, fast jag tvivlar på att det blir vid Storsjöns strand...
Men så tänker jag lite längre, och minns ett annat hav vid en annan strand. En brygga och betydligt mindre vågor många tusen mil från de andra. Samma doft, samma känsla. En sol som värmer på ett annat sätt. Jag minns min barndoms somrar och känslan av att här hör jag hemma. Bryggan nere vid vattnet i vår sommarstuga. Den jag är tveksam till om jag får besöka igen, men på många sätt min absoluta favoritplats när jag var liten.
Det kanske är den känslan jag letat efter. Det är nog inte en specifik plats, vilket är tur för mig, eftersom jag inte verkar kunna stanna på en plats längre än drygt ett år. Jag kanske kan hitta en ny favoritplats här i närheten, fast jag tvivlar på att det blir vid Storsjöns strand...
1 kommentar:
Men Sofia, är det inte dags att uppdatera med de sista dagarna snart? ;)
Skicka en kommentar