onsdag, februari 6

Om bilägandets baksida

Det är verkligen kul att ha bil. Min kära röda fara har fungerat alldeles ypperligt för oss sedan jag köpte den för 1,5 år sedan, men det har inte varit gratis. Oljan är bytt, handbromsvajern utbytt, den har behövt bogsering två gånger, båda gångerna för att en tändspole gått och Björn har både gråtit, blött och svettats för att byta blinkerslampa fram. Förra veckan var det så dags att byta kamrem. Man hör skräckhistorier om 15 000kronorskamremmar och motorer som exploderat för att man väntat för länge, så det var med lite nervositet vi ringde vår mekaniker i Lugnvik. 
För att baka in så mycket som möjligt på en och samma gång fick han även byta de resterande två tändspolarna, vattenpumpen och oljan. Billigt!
Det blev inga 15 000, så vi klarade oss ganska bra ändå. 
Trodde jag... efter ett par dagar insåg vi att motorvärmaren inte längre fungerade, så det var bara att åka tillbaka till verkstan. Min mekaniker påstod dock att de kan hända bara sådär och att det absolut inte var något som de hade gjort. Fixas behövde det ju i alla fall, så jag åkte dit i måndags. Till och med jag kunde dock se vad problemet var... tydligen måste alla sladdar vara inkopplade för att saker och ting ska fungera. Vem hade kunnat ana?

Nu fungerar den i alla fall och vi har 500:- att spendera på nästa service. Eller nya däck, vilket min mekaniker påstår att jag behöver. Men vad vet han? Han kan ju inte ens koppla in en sladd rätt...

Inga kommentarer: