Jag vet inte hur många gånger jag kan säga det, men jag har haft en sådan enorm tur. I dag hade jag fullt upp med bak till nästa helgs dop och förberedelser till Caspers present (hemligt än så länge!) och Björn hade lika fullt upp med innebandyträning och Superbowl-dejt med pojkvännerna. Mitt under stöket ringer det på dörren och när jag öppnar den möts jag av ett enormt fång rosor! Bakom rosorna står världens finaste pojkvän med ett jätteflin. En vanlig söndag. Bara för att.
Det är kärlek det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar