Idag är då sista dagen på den här månaden... imorgon är det juni och allt vad det innebär med sommarlov och allt det där. Jag vill minnas att idag är det någon jag kände en gång för länge sedan som fyller år. Ingen viktig, men ändå något jag råkar komma ihåg... kanske för att det slutade så konstigt. Det blev så tokigt, men det var inte mitt fel, inte den här gången. Det finns mycket jag ångrar, men just det här var det nog bra att jag blev av med i tid.
Jag såg att en annan person jag kände en gång i tiden har fått barn. Den här gången en mycket viktigare person, men även här något som tog slut på fel sätt. Jag är glad för din skull, verkligen. Oftast behöver jag inte ens tänka på att du finns, men ibland måste jag erkänna din existens. Och den här gången får du till och med ett hörn av min blogg. Och det är allt jag tänker säga i ämnet.
Anställningsintervju igår då, den var... intressant. Näe, den var hemsk!! Tre personer som pepprar mig med tusen svåra frågor som jag har svårt att svara på. Och denna psykiska och verbala misshandeln pågår i ungefär en halvtimme innan jag på skakiga ben får bege mig ut i den välgörande onsdagskvällen igen. Luft, jag kan andas, jag kan prata som folk igen! Och ett paniksamtal till en vän för att få höra att jag överlever. Få prata mig igenom vägen hem, koncentrera mig på något annat. Applestore, ni är jävligt hårda när ni söker folk, det må jag säga. Och i det där nördgänget ligger jag ordentligt i lä, det ska jag säga. Jag har lite research att göra, helt klart. Men jag tror inte att jag får jobbet. Det vore konstigt om jag fick det. Vill jag ens ha det? De skrämde ju livet ur mig, det kan ju aldrig vara nyttigt. Vi får se vad som händer dock. Svar nästa vecka. Nästa vecka när jag börjat jobba som assistent hos Uffe. Nästa vecka när jag oavsett vad jag får för svar antagligen kommer att tacka nej. Så kan det gå. Framförhållning is the shit.
Jag kan trösta mig med att de gillade mina erfarenheter i alla fall, det bådar gott inför nästa mediajobb jag söker.
Och nu sitter jag med tentan igen. Men jag började skriva halv elva, och tio över tolv hade jag skrivit två A4 om entreprenörskapsstrategier, och helt plötsligt var fråga två färdig! Jag minns knappt att jag skrivit den, men när jag tittade efter var där en massa text, och det såg vettigt ut. Så nu har jag bara en fråga kvar, men det är den jobbigaste frågan ever, och jag behöver lite kraft för att orka ta itu med den. Måste sätta igång dock, så jag inte har så mycket kvar sen när Erika kommer, för då lär hon vilja ha min dator lite. =)
Snart sommarlov. Snart. Då ska jag halvbo hos Ida och renovera hennes kök och vardagsrum och gosa med Arvie och jobba hos Uffe och cykla till jobbet och bada på Alnö och cykla från Övik till Sundsvall och försöka hinna med/ha råd med en miniresa till Paris och grilla med deluxarna och få besök av Kate och gå på dop! Och kanske... Kanske. Kanske något mer.
Men allt detta är E.T. Efter tenta.
Så. Åter till arbetet.
Jag såg att en annan person jag kände en gång i tiden har fått barn. Den här gången en mycket viktigare person, men även här något som tog slut på fel sätt. Jag är glad för din skull, verkligen. Oftast behöver jag inte ens tänka på att du finns, men ibland måste jag erkänna din existens. Och den här gången får du till och med ett hörn av min blogg. Och det är allt jag tänker säga i ämnet.
Anställningsintervju igår då, den var... intressant. Näe, den var hemsk!! Tre personer som pepprar mig med tusen svåra frågor som jag har svårt att svara på. Och denna psykiska och verbala misshandeln pågår i ungefär en halvtimme innan jag på skakiga ben får bege mig ut i den välgörande onsdagskvällen igen. Luft, jag kan andas, jag kan prata som folk igen! Och ett paniksamtal till en vän för att få höra att jag överlever. Få prata mig igenom vägen hem, koncentrera mig på något annat. Applestore, ni är jävligt hårda när ni söker folk, det må jag säga. Och i det där nördgänget ligger jag ordentligt i lä, det ska jag säga. Jag har lite research att göra, helt klart. Men jag tror inte att jag får jobbet. Det vore konstigt om jag fick det. Vill jag ens ha det? De skrämde ju livet ur mig, det kan ju aldrig vara nyttigt. Vi får se vad som händer dock. Svar nästa vecka. Nästa vecka när jag börjat jobba som assistent hos Uffe. Nästa vecka när jag oavsett vad jag får för svar antagligen kommer att tacka nej. Så kan det gå. Framförhållning is the shit.
Jag kan trösta mig med att de gillade mina erfarenheter i alla fall, det bådar gott inför nästa mediajobb jag söker.
Och nu sitter jag med tentan igen. Men jag började skriva halv elva, och tio över tolv hade jag skrivit två A4 om entreprenörskapsstrategier, och helt plötsligt var fråga två färdig! Jag minns knappt att jag skrivit den, men när jag tittade efter var där en massa text, och det såg vettigt ut. Så nu har jag bara en fråga kvar, men det är den jobbigaste frågan ever, och jag behöver lite kraft för att orka ta itu med den. Måste sätta igång dock, så jag inte har så mycket kvar sen när Erika kommer, för då lär hon vilja ha min dator lite. =)
Snart sommarlov. Snart. Då ska jag halvbo hos Ida och renovera hennes kök och vardagsrum och gosa med Arvie och jobba hos Uffe och cykla till jobbet och bada på Alnö och cykla från Övik till Sundsvall och försöka hinna med/ha råd med en miniresa till Paris och grilla med deluxarna och få besök av Kate och gå på dop! Och kanske... Kanske. Kanske något mer.
Men allt detta är E.T. Efter tenta.
Så. Åter till arbetet.
2 kommentarer:
Plugga på ett å två! Och kom till sundsvall å hälsa på! (i granlo då såklart!)=P
HALLÅ DÄR... minns du inet vår nya plan, vi ska till paris i februari! darling, jag har ju tänkt ut allt nu!!
Skicka en kommentar