Jag ljög. Jag är redan tillbaka. Vid tangentbordet alltså, inte hemma. Jag är på jobbet, passar på när S är på toa. Eller för att vara ärlig (och det ska man ju vara) så har jag sprungit fram och tillbaka här rätt mycket idag. För nu har jag insett att det var en dålig idé. En helt sjukt dålig idé. För jag fick ett plötsligt varsel, och det slutar ganska garanterat precis där det brukar sluta. Den här gången också. Hur kul är det?
Men eftersom jag är jag så vet jag precis hur jag kommer bete mig. Att jag aldrig lär mig. Och bara det här är bevis nog. Jag borde nog begrava näsan i Gripsrud som alla andra duktiga pojkar och flickor och inte titta upp förrns Lessig kallar. Vilket borde vara snart. Fast det är det ju faktiskt inte egentligen.
I alla fall. Vad trodde jag egentligen?
Ikväll på jobbet kollade vi på Melodifestivalen, såklart. För det ska man ju göra. Blev lite grinig när inte den söta Bulgur-pojken gick vidare. Fast sen blev jag glad när Björn Gustafsson kom och livade upp partyt! Han är så himla rolig, jag är nog lite förälskad i honom. Fast bara lite. Och bara på låtsas.
Jises... glöm det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar