Snart åker vi (kanske)

Jag råkade nedkomma med en akutförkylning igår, vilket medfört att jag har ont i halsen, är trött i lederna och att det susar i huvudet på mig. Inte jättekul, speciellt inte som jag förbereder mig för att köra 30 mil norrut igen. Jo, det är dags att återvända till verkligheten. Jag hade redan varit på väg om det inte vore för att jag saknar en katt. En Inch. Jag har ingen aning om vart hon har tagit vägen, men hon är då definitivt inte i något av de rum, garderober, sängar, hyllor eller hörn jag har letat i. Pixel har följt efter mig hela morgonen, vilket tyder på att inte hon heller vet vart lillasyster har tagit vägen. Jag gissar på att hon smitit ut genom mammas sovrumsfönster, och då vettetusan när hon kommer in igen. Jag kan i vilket fall inte åka, trist, för jag hade bokat kladdkaka hos kusin H och middag i Övik. Jag hoppas att hon kommer tillbaka snart så vi kan åka.
Jag och Pix sitter i alla fall här i soffan och väntar, väskan är packad, bäddsoffan bäddad, kattlådan städad och hundarna rastade. Så då väntar vi.