Sommar

Sommaren är planer som ändras eller skapas i sista sekund, en strävan efter den livsnödvändiga lönen i slutet av månaden, den som behövs för att kunna betala räkningar, för att kunna leva. Soldyrkan och nya leksaker och saft och bullar och jordgubbar och en ständig stress för att hinna med. Ha tid att få ihop den där enorma lönechecken, göra allt man planerat, verkligen använda alla dagar man har till att kunna säga att man gjorde allt. Och samtidigt, mellan allt detta, hinna ta det lugnt, slappna av, varva ner och samla krafter.
Men sommaren är inte längre rekreationens tid, det är istället jäkt och stress och en massa måsten. När hösten kommer och skolan börjar igen, det är då man slappnar av, faller in i den rytm man är van vid, även om den må vara snabb. Men man vet vad man ska göra, man vet vad som händer imorgon och pressen att hinna med är inte lika stor.
Men sommaren är ändå den tid då vi alla är glada, då vi lever ut, tar chansen, tror lite mer på oss själva. Och solen. Vi får inte glömma solen. Ljusterapi är det enda jag tror på.
Mitt råd till mig själv, och till alla er som kanske bryr er, är att göra lite mindre den här sommaren än vad ni hade tänkt. Nu är halva sommaren snart slut, men det som är kvar borde vikas till rekreation. Gör sådant som är roligt, som ni har längtat efter. Inte bara för att ni känner att ni måste, utan för att just nu, i detta ögonblick, är det här precis vad ni vill göra. Om det innebär att sitta på en filt på gräsmattan och dricka smultronsaft och läsa skräpiga kärleksromaner, så gör det! Det kanske är det allra bästa sättet för just dig att gå ner i varv.

Du är faktiskt ledig. Bete dig som det.